Psykologi ur ett bredare perspektiv – från larmsignaler och kognitionsvetenskap till nätterapi

Forskningen och forskarutbildningen vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, bedrivs inom flera av psykologins områden med särskild tyngdpunkt på bl.a. klinisk psykologi, kognitiv psykologi och perception, utvecklingspsykologi och idrottspsykologi. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, satsar cirka 43 miljoner kronor på fjorton forskningsprojekt vid Umeå universitet varav flertalet är knutna till institutionen.

Docent Jessica Körning Ljungberg får 4,4 miljoner för ett projekt med titeln Varning! En studie om hur uppmärksamhet och prestation påverkas av ljudliga alarm som används i komplexa miljöer. Här studeras framförallt människors beteende i miljöer där upptäckten av larmsignaler är mycket viktig, så som sjukhusmiljöer eller i cockpit på flygplan. Den största utmaningen är dock att de många larmljuden kan störa moment i arbetsmiljön.

Forskning kan förbättra larmsignalers funktion
Eftersom alarmsignaler i sjukhusmiljöer tillämpas i livshotande situationer är det av yttersta vikt att ljudet fångar uppmärksamhet utan att störa. Ljud används därför för de absolut viktigaste signalerna, men det kan ändå bli väldigt många olika ljudsignaler i den moderna sjukhusmiljön. Ljuden kan då bli som stressande moment istället, och det är inte det som är tanken bakom dem.
– Vi vet att det sker olyckor på grund av felaktiga alarm eller alarm som stör, och detta ligger till grund för forskningsprojektet som jag leder. Vi studerar bl.a. hur olika oväntade ljud fångar uppmärksamhet, jämför olika ljud för att sålla bort de som uppfattas som störande. Det finns många tidigare studier som granskar alarmsignaler, men de har inte testats i sina sammanhang utan i helt andra miljöer vilket kan ha haft inverkan på resultatet, förklarar Jessica Körning Ljungberg.
Körning Ljungberg intresserar sig också för hur vibrationer fångar uppmärksamhet. Det saknas grundläggande forskning inom området, så den främsta utmaningen framöver ligger i att bygga upp kunskap inom området där vibrationers inverkan på människor kartläggs och jämförs med effekter av oväntade ljud.

Bättre tillgänglighet med nätterapi
Som en del av den stora investeringen från FAS får psykolog och professor Per Carlbring 2,5 miljoner för utveckling av projektet Kort- och långtidseffekter av beteendeaktivering respektive fysisk aktivitet vid mild till måttlig depression: Spelar rationalen någon roll för utfallet och kan motiverande samtal ge en extra skjuts?
Per Carlbring är involverad i ett större antal projekt vid Institutionen för psykologi, där ovanstående är ett. Ett annat projekt omfattar terapi över nätet, baserat på samma behandlingsmetoder som används vid personliga möten fast mer tillgängligt eftersom behandlingen sker på distans. Studierna har pågått i drygt tio år och omfattat flera olika typer av psykiska besvär.
– Över lag så visar resultaten att man uppnår lika goda behandlingsresultat över nätet som vid personliga möten. Många lider av psykiska besvär men söker inte vård, nätbehandlingen gör vården mer tillgänglig för en större målgrupp. Dessutom råder det brist på terapeuter, med hjälp av nätbaserade självhjälpsprogram kan fler behandlas, berättar Per Carlbring.
För att öka tillgängligheten ytterligare undersöker Carlbrings forskargrupp möjligheter att leverera terapi via IPhone eller Smartphone-applikationer.

Kognitionsvetenskap med fokus på samspel mellan människa och dator
Erik Olofsson gick kognitionsvetenskapliga programmet vid Institutionen för psykologi. Idag arbetar han med lösningar för bättre interaktion mellan människa och dator som konsult påföretaget Usify i Stockholm.
– Flera av de användartester som vi utför är baserade på samma teoretiska principer som vi fick med oss från utbildningen. Även teorier kring inlärning, beslutsfattande, perception och minne kommer till nytta då vi utvecklar designlösningar för bättre kommunikation mellan människa och dator.
En stor del av den moderna kognitionsvetenskapen omfattar samspelet vi har med tekniken som omger oss, de metoder som tillämpas inom kognitionsvetenskap kan därför appliceras i utvecklingen av nya tekniska system.
– Programmet är till stor del forskningsförberedande men har samtidigt utvecklats så att väldigt många som läser det återfinns idag inom IT-branschen med användbarhet i fokus. Jag känner också att vi fick in en fot i arbetslivet då vi under en speciell kurs fick arbeta med uppdrag mot företag i regionen, minns Erik Olofsson.


Umeå SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Umeå
SLU satsar på jämställdhet i skogsinriktade utbildningar

Fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är centrum för högre utbildning och forskning inom skogssektorn i Sverige ...

Back to top