SLU undersöker en av skogsbrukets största skadegörare – åkersorken

Vintern 2010 – 2011 var tuff för det norrländska skogsbruket. Under ett konstant tjockt snötäcke kunde nämligen en av skogsbrukets största skadegörare frodas mycket mer än under tidigare år. Vi talar om den lilla åkersorken, denna till synes harmlösa lilla varelse kan ställa till stora problem genom sin anpassningsbarhet och förmåga att tugga i sig stora mängder nysatta skogsplantor. Från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har professor Birger Hörnfeldt med forskargrupp följt sorkens cykler under flera decennier för att ta fram sorkprognoser för skogsbruket.

Skogsstyrelsen fastslog förra året som det värsta sorkskadeåret på 40 år. Områden kring Nordmaling, Bjurholm och Lycksele drabbades värst. Det rörde sig om tusentals hektar skadade skogsplantor som medförde stora kostnader för omplantering.

40 års studier
Under 1970-talet var åkersorken känd som en av skogsbrukets främsta skadegörare. Det gjorde att intresset för att undersöka hur sorken lever och fortplantar sig ökade för att försöka råda bot på problematiken. Birger Hörnfeldt, då vid Umeå universitet, fick i uppgift att skapa sorkprognoser för att skogsbruket skulle kunna förbereda sig inför kommande angrepp.
Hans forskargrupp påbörjade arbetet 1971 och studierna har fortsatt till idag. Trots att det allmänna intresset för sorken som skadegörare klingade av redan mot slutet av 70-talet har problematiken funnits där hela tiden, och behovet av sorkprognoser har nu ökat igen.
– Det verkar som om man glömde bort sorken och de skador som den lyckats åstadkomma under tidigare år, minns Hörnfeldt. Sorkangreppen avtog som naturlig följd av en allmän minskning av sorkstammarna. Normalt sett så ökar sorkbeståndet under tre till fyra år för att nå en topp, så vänder trenden och populationen minskar kraftigt. Det var dock ovanligt lugnt under ett pardecennier, och vi tror att det kan bero på mildare vintrar som innebär mindre skydd för sorken, som annars kan leva väl och till och med föröka sig under snön.

Pärlugglans populationscykel synkroniserad med sorkens
Forskarvärlden har flera teorier över varför sorkpopulationen helt plötsligt kraschar. En är att rovdjuren, som ökar i takt med sorken, blir för många och får övertaget. En annan anledning kan vara att sorken försökar sig så kraftigt att det blir för många individer på för liten yta, så att sjukdomar sprids fortare och därmed minskar populationen.
– Parallellt med sorkstudierna har vi följt andra djur, bl.a. rovfåglar som lever på sork och andra smådjur. Pärlugglan äter gärna sork och vi har sett ett starkt samband mellan den minskande sorkpopulationen och pärlugglans allt glesare förekomst, fortsätter Birger Hörnfeldt.

Lugnare sorkperiod framöver
För att skogsägare ska kunna vara på den säkra sidan inför plantering av hyggen som verkligen klarar sig undan sorkens angrepp krävs mycket forskning kring sorkens populationscykler. Forskarna fångar sorkar vid givna tidpunkter varje år för att mäta hur snabbt populationen ökar och hur stor den är, för att i förväg kunna varna för risken för sorkangrepp.
Vid den senaste fångsten 2011 togs sammanlagt närmare 8000 sorkar i svenska fjällen och i skogslandet i södra Västerbotten. Under tidigare år har forskarna som jämförelse som minst fångat bara några enstaka individer, det råder därför ingen tvekan om att sorkpopulationen var på topp i fjol.
– Jag tror att 2012 blir ett bättre år för skogsnäringen om man ser till sorkens skadegörelse. Det verkar som om sorkstammen kulminerade vintern 2010/11 och att sorkcyklen nu snabbt går mot en bottennivå. Lugnet lägrar sig snart i skogen igen, säger Birger Hörnfeldt avslutningsvis.


Umeå SNL 2012-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-1

Huvudtema: Umeå
SLU satsar på jämställdhet i skogsinriktade utbildningar

Fakulteten för skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är centrum för högre utbildning och forskning inom skogssektorn i Sverige ...

Back to top