Med nyttan för företag och organisationer i fokus

Karlstads universitet kombinerar gärna olika kunskapsområden för att bidra till lösningar på olika problem i samhälle och näringsliv. Avdelningen för informatik och projektledning är ett bra exempel. Här kombineras kunskap om hur man utvecklar och använder e-tjänster och andra IT-system med kunskap om hur man bäst hanterar, styr och genomför komplexa projekt.

Inom området informatik forskar man om IT-system ur olika perspektiv. Systemen ska framförallt skapa affärsnytta och bidra till att uppfylla verksamhetsmål, men de måste även vara enkla att implementera, hantera och uppdatera.
– Avancerade tekniska framsteg i sig kan inte lösa verksamhetsproblem. Det är hur IT används för att förenkla för användarna, effektivisera verksamhetsprocesser och förbättra kvaliteten på varor och tjänster som är avgörande. Här behövs kunskap i informatik, som kan ge verktyg för hur man översätter verksamhetsmål i användarvänliga IT-system, förklarar universitetslektor Monika Magnusson, som undervisar och forskar om bland annat e-tjänster.

e-tjänsters möjligheter
Elektroniska tjänster används storskaligt varje dag, över hela världen. På Karlstads universitet diskuteras e-tjänster som möjligheter för företag att öka kundservicen, bredda sin verksamhet och utveckla nya tjänstepaket. Vid universitetet arrangerar man workshops för företag som är intresserade av området och att utveckla den egna affärsmodellen eller tjänsteutbudet. - Vi samarbetar gärna med företag om utbildning eller forskning. Det handlar om allt från design av processer och programvaror till hur man utformar och utvärderar webbgränssnitt.
– Vi forskar tillsammans med bland andra Karlstads kommun, där vi kartlägger processer för att kommunen på sikt ska kunna införa ett större utbud av e-tjänster. Vi har också börjat se på hur man kan få verksamhetsnytta från sociala medier. Framåtsträvande företag och organisationer har allt att vinna på den större mångfald man kan få genom e-tjänster. berättar Monika Magnusson.

Projektledning – att anpassa efter varje projekt skapar effektivitet
Projekt har under de senaste decennierna blivit en mycket vanlig arbetsform. De flesta stora och medelstora företag bedriver projekt i någon form. Lennart Ljung, som nyligen avlagt doktorsexamen vid Karlstads universitet, forskar om organisationers förmåga att använda projekt som arbetsform.
För att skapa förståelse för hur projekthanteringen måste anpassas efter projektens utmärkande egenskaper, har Lennart Ljung studerat tre olika organisationers projekthantering: en kommun, ett verkstadstekniskt företag och ett företag som säljer tekniskt avancerad medicinsk utrustning. Arbetet har resulterat i en avhandling med fokus på särdrag i projekt, komplett med ett utformat ramverk för strukturerad projektanalys.
– Med hjälp av en projektdiagnos kan företagens projekthantering bli effektivare genom anpassning till projektens speciella behov, till exempel vilka tekniker som ska användas och vad som bör prioriteras när projektet planeras. Visst finns det vedertagna modeller och standarder för projektledning, men i dagens näringsliv förekommer många olika projekttyper och de standardiserade metoderna utgör enbart en liten del av de verktyg som behövs för att hantera projekten effektivt. Olika typer av komplexitet gör att flera olika infallsvinklar krävs för att lyckas med projekten, menar Lennart Ljung.

Framtid – möjligheter med ett regionalt center för projektledning
Lennart Ljung bedriver också undervisning och tar sig an näringslivsprojekt. I framtiden ser han stora möjligheter för den förhållandevis nya forskningen inom projektledning.
– En vision för vår forskargrupp är att kunna samla all kompetens inom ett regionalt center för projektledning. Det skulle hela Sveriges näringsliv ha nytta av. Vi vill fokusera på olika projekttyper i företag och andra organisationer för att utveckla specifika lösningar som passar just deras verksamhet. På så sätt kan vi bidra till att projekt kan ledas ännu mer effektivt. Varje verksamhet har sina egna behov som behöver adresseras på ett reflekterat och anpassat sätt.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top