Myndigheten för yrkeshögskolan: ” Tuff konkurrens säkerställer hög kvalitet på yrkeshögskoleutbildningarna”

Stark teknisk utveckling är en av grundpelarna för Yrkeshögskolans (Yh) framtida utveckling. Majoriteten av utbildningarna finns inom den tekniska sfären där tillverkning, bygg och konstruktion utgör stora områden. Yh har etablerats som en symbol för mötet mellan kvalificerad utbildning och näringsliv. De utbildningar som ska bedrivas på Yh-nivå måste först prövas och godkännas av Myndigheten för yrkeshögskolan som dels säkerställer att behovet av utbildningen är stort från näringslivets sida, och dels ser över den övergripande kvaliteten på utbildningen.

För att få sin ansökan om att få bedriva en yrkeshögskoleutbildning beviljad måste utbildningsanordnaren kunna påvisa att utbildningen både håller hög relevans gentemot arbetslivet och omfattar ett område med ett uttalat behov av arbetskraft. Dessutom måste utbildningen tydligt hålla en eftergymnasial nivå.

Tuff konkurrens säkerställer hög kvalitet
Det råder mycket tuff konkurrens om att få bedriva Yh-utbildning. För årets omgång beviljades 29 procent av alla ansökningar, men omkring 50 procent skulle kunna ha beviljats på grunder som hög arbetsmarknadsrelevans om det funnits tillräckligt med resurser.
– Utgångspunkten är att utbildningarna ska möta en efterfrågan som finns inom näringslivet. Arbetsmarknadsbehovet ska vara tydligt, och utbildningarna ska dessutom ligga på rätt nivå. Det måste tydliggöras att det handlar om eftergymnasial nivå, samtidigt tillämpas andra modeller än för den traditionella akademiska högskolan. Det är viktigt att man som utbildningsanordnare kan hålla isär begreppen, poängterar generaldirektör Pia Enochsson, Myndigheten för yrkeshögskolan.
Näringslivet måste vara involverat i så pass grad att de aktivt tar initiativ till att en Yh-utbildning ska bli till och får bedrivas. Även universitet och högskolor får bedriva Yh-utbildning, om det sker inom ramarna för de bestämmelser som gäller för alla Yh-utbildningar.
– Vi lägger stor vikt vid sökandens egen motivering om varför de ska få bedriva Yh-utbildning. Vi undersöker bl.a. vilka näringslivskontakter de har, vilken branschanknytning utbildningen får och hur anordnaren vidimerar utbildningens relevans till arbetslivet. Vi utför också egna analyser som vi prövar mot ansökan och har därmed en mycket bra grund för att kunna bedöma vad som ska beviljas. Det är också en utav anledningarna till att Yh-utbildningen i Sverige är så bra och håller en så hög nivå, fortsätter Enochsson.

Nio av tio får jobb
Idag får nästan nio av tio jobb direkt efter sin Yh-utbildning. Det handlar övervägande om relevanta arbeten inom det valda utbildningsområdet.
– Studenterna får ofta anställning på sina LIA-företag (Lärande I Arbete). Samtliga Yh-utbildningar omfattar LIA, där studenten går 25 procent av sin utbildningstid ute på företag. Att tidigt etablera näringslivskontakter är nyckeln till framgång, konstaterar Pia Enochsson.
Studenter som går Yh-utbildningar är ofta mellan 25 – 30 år och har redan etablerat sig i arbetslivet. En hel del kommer från tidigare studier vid högskola eller universitet.
Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar Yh-utbildningar i två omgångar, därefter måste utbildningsanordnaren söka om. Detta säkerställer en fortsatt hög relevans till arbetsmarknadens behov och höjer samtidigt kvaliteten över lag på utbildningarna.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top