Nordens största akademiska centrum för markfrågor inom jord- och skogsbruk förvaltar värdefullt arv med fältförsök

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) verksamhetsidé är att utveckla kunskaper om hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av biologiska naturresurser. Inom ramen för denna idé arbetar Institutionen för Mark och miljö med hur marken fungerar i samspel med miljön inklusive olika former av markanvändning. Förutom forskning och utbildning bedriver institutionen miljöövervakning och -analys. I olika typer av fältförsök följs markförändringar över tid, bl a som resultat av olika brukningsåtgärder. Fältförsöken utgör också en viktig plattform för tillämpad forskning med hög samhällsrelevans.

Institutionen för Mark och miljö är Nordens största akademiska centrum för markstudier kopplade till skogs- och jordbruk. Den största delen av verksamheten är forskning där en del projekt är långsiktiga. Forskningen har stor bredd, där bl a markens betydelse för växtproduktionen, miljögifters uppträdande, växthusgaser och övergödning av vattendrag täcks in. En forskargrupp mäter radioaktiva ämnen i mark och växter. På uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten har institutionen beredskap att utföra omfattande mätningar om behov skulle uppstå i samband med större olyckshändelser.
Institutionen har utbildningsuppdrag inom mark- och miljövetenskap samt biologi och är engagerad i flera av SLU:s mest populära program. Den bedriver kurser inom Agronomprogrammet, Landskapsarkitektprogrammet, två Civilingenjörsprogram, samt ett antal masterprogram. Många av institutionens lärare forskar också och tillför därmed vetenskapligt baserad aktuell kunskap i utbildningen.
SLU utför miljöövervakning och -analys på uppdrag av Naturvårdsverket och andra myndigheter. En stor del handlar om att följa tillstånd i mark och vatten och genomförs vid institutionen.
– Miljöövervakningen bidrar också till att vi kan utveckla intressanta forskningsprojekt baserade på de resultat vi får. På så vis får vi merutbyte av miljöövervakningen och kan också bidra till att utveckla den, berättar prefekt Hans-Örjan Nohrstedt.

Värdet av långliggande fältförsök
SLU och institutionen förvaltar ett stort antal långliggande fältförsök där de äldsta går tillbaka till 1930-talet. Eftersom markegenskaper förändras långsamt är dessa långa mätserier mycket värdefulla när man vill studera olika jordbruksmetoders påverkan på produktion och miljö.
När försöken startades fokuserade man huvudsakligen på frågor om kopplingen mellan markbehandling och växtproduktionen. Men ofta får de långliggande försöken senare en annan tillämpning än den som var tänkt från början. Försöken genererar också ofta frågeställningar som blir till nya spännande forskningsprojekt. Just nu handlar mycket om klimatförändringar och försöken ingår i flera internationella nätverk för att kalibrera och validera modeller som används till att beräkna olika jordbruksmetoders klimatpåverkan.
– Vi är engagerade i samhällsfrågor och där är klimatdebatten dominerande just nu. Men vi är också mycket engagerade i frågan om hur växtproduktionen ska kunna ökas med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Det är viktigt att vi belyser Sveriges roll och ansvar i den globala livsmedelsförsörjningen. Behovet av livsmedel kommer att öka snabbt globalt under de närmaste 30 åren, kommenterade professor Thomas Kätterer.

Våtmarkers betydelse för att minska övergödningen av Östersjön
På 1800-talet fanns det gott om våtmarker och sjöar i jordbruksbygderna. Dessa fyllde en viktig funktion i att samla upp näringsämnen som läckte från åkrarna, framförallt kväve och fosfor. För att försörja en växande befolkning och skapa större odlingsarealer torrlades många våtmarker och sjöar. Därmed ökade transporten av näringsämnen längre ner i vattensystemen.
En stor del av näringen hamnade så småningom i Östersjön och har bidragit till den kraftiga övergödning som karaktäriserar detta känsliga hav idag. På SLU håller man på att utveckla ett koncept för att anlägga speciellt utformade dammar på platser där jordbruksmarken bidrar med mycket fosfor.
Doktorand Pia Kynkäänniemi studerar hur fosforn kan fångas i sådana dammar och hur man kommer att behöva sköta dem i framtiden. Liknande dammar har varit effektiva i Norge, och nu studeras åtgärden under svenska förhållanden.
En praktisk tillämpning av projektet kommer att innebära goda möjligheter att minska fosforbelastningen på Östersjön, detta som ett komplement till andra åtgärder som behöver vidtas inom jordbruket.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top