Ny forskning påvisar nya hot med antibiotikaresistenta bakterier

Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas även vid extremt låga koncentrationer av antibiotika, vilket innebär att även lägre doser som sprids i miljön från människor och djur bidrar till den ökande resistensproblematiken. Det är professor Dan Andersson med forskargrupp som påvisat resultaten som nu presenteras i olika publikationer världen över.

Tidigare fanns en allmän uppfattning inom sjukvården att resistenta bakterier huvudsakligen selekteras fram i de människor och djur som behandlas med höga doser av antibiotika vid infektioner. De nya resultaten som professor Dan Andersson presenterar tillsammans med professor Diarmaid Hughes och medarbetare tyder dock på att de mycket låga koncentrationer som finns i yttre miljöer som exempelvis avlopp, sjöar och vattendrag också kan bidra till selektion för resistens.
– När människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson. Antibiotikan sprids därefter via avloppssystem ut i vatten och mark och kan alltså förbli aktivt i miljön under mycket lång tid och därigenom anrika för resistenta bakterier. Bakterierna kan i sin tur infektera människor och djur via till exempel livsmedel.

Höga utsläpp av antibiotika över tid
Dan Anderssons forskning vänder upp och ner på resistensproblematiken, gör den mer komplex än vad man först kunnat ana. Antibiotikaanvändningen är så pass utbredd att problemet är av global omfattning. Enbart i Sverige släpps uppskattningsvis 10-20 ton aktivt antibiotika ut i naturen på grund av att vi använder antibiotika för att behandla infektioner. Hur mycket aktivt antibiotika som sprids ut totalt över hela världen är oklart men sannolikt rör det sig om mer än 100 000 ton per år.
– Förutom att resultaten understryker det akuta behovet av en minskad antibiotikaanvändning så väcker de också frågan om huruvida man borde aktivt rena avloppsvatten från antibiotika för att reducera selektion för resistens i naturliga miljöer. Idag sker ingen sådan specifik rening. Tekniken finns men processen är relativt kostsam att implementera vid våra reningsverk större skala. De nya resultaten kan dock motivera att sådan rening införs, anser Dan Andersson.
Uppsala universitet har under de senaste två åren tilldelats flera stora anslag från bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova samt EU för antibiotikaforskning. Tillsammans med strategiska satsningar från fakulteten för Medicin och Farmaci har detta gjort Uppsala till ett internationellt starkt centrum inom området och forskningen om låga antibiotikanivåer är ett av resultaten av dessa satsningar.

Unikt masterprogram i infektionsbiologi
Dan Anderssons forskning är kopplad till Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Institutionen levererar kurser inom ett flertal av universitetets grundprogram som exempelvis läkarprogrammet, apotekarprogrammet och biomedicinarprogrammet. Dessutom ansvarar man för masterprogrammet i infektionsbiologi och forskarskolan inom biomedicin (UGSBR – Uppsala Graduate School in Biomedical Research).
Masterprogrammet ligger under Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, men de ingående kurserna ges även i samarbete med institutioner vid farmaceutiska fakulteten, teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Dessutom anlitas experter från bl.a. Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och Uppsala Akademiska Sjukhus.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top