SLU kartlägger faktorer som påverkar biologisk mångfald i skogen och ger förslag på åtgärder

SLU är en kunskapsrik partner för skogsbruket och kan bistå med viktig information baserat på aktuella forskningsresultat som gynnar både ekonomiska och miljömässiga intressen. En politisk diskussion pågår kring möjligheten att kombinera ett produktivt skogsbruk med långsiktig miljömässig hållbarhet, och frågan om huruvida dessa två intressen går att kombinera undersöks vid SLU och Institutionen för vilt, fisk och miljö.

Professor Joakim Hjälténs forskargrupp, Forest Biocore, utvärderar intensifierat skogsbruk och vilka konsekvenser det får för den biologiska mångfalden i skogen. Förutom att analysera och kartlägga skogsbrukets inverkan på djurliv och miljö utvecklar och testar forskargruppen även metoder som kan reparera de ursprungliga värdena i skogen så att skogsbruk, växt- och djurliv kan frodas sida vid sida. Det handlar i huvudsak om att förbättra villkoren för biologisk mångfald i brukade skogar.
– Vi fokuserar på alla organismer i skogen från svampar och växter till fåglar och mindre däggdjur. Vi undersöker samtliga arter som påverkas av skogsbruk, oavsett om det är positiv eller negativ påverkan, understryker Joakim.

Projekt som är viktiga för skogsindustri, akademi och miljö
Dagens skogsbruk verkar under hårda krav både gällande produktivitet och miljö. Skogsföretagen måste kunna påvisa att de arbetar med kontinuerlig skogsvård och hållbarhet, de måste anta åtgärder som gynnar den långsiktiga tillväxten och samtidigt ta hänsyn till den biologiska mångfalden. SLU arbetar ofta tillsammans med skogsindustrin i olika forskningsprojekt som är viktiga för både skogsindustrin, akademin och miljön.
– Vi har exempelvis ett stort forskningsprojekt där vi samarbetar med Holmens Skog i ett restaureringsprojekt för tillämpning i avsatta arealer. Fem procent av Holmens Skogs arealer är avsatta för naturvårdsinriktade åtgärder. I vårt projekt undersöker vi hur mångfalden påverkas i skogar där naturvärden återskapas genom restaurering jämfört med skogar som lämnas för fri utveckling. Tanken är att vi kan hjälpa naturen på traven och gynna den biologiska mångfalden genom att ta fram program för hållbart brukande samt restaurering som resulterar i en så stor mångfald som möjligt, förklarar Joakim.
Future Forest är ett annat forskningsprogram som fått stor uppmärksamhet. Här samverkar SLU med andra lärosäten samt Mistra och Skogforsk. Här undersöks effekterna av ett intensifierat skogsbruk. SLU och Sveaskog har bl.a. anlagt intensivodlade landskap för undersökning av skogsproduktion och påverkar växt- och djurliv på lång sikt.

Älgen som symbol för starka naturvärden
Skogen hotas inte enbart av externa faktorer. Naturliga fenomen, stormar och klimatförändringar har också en stark inverkan på den skogliga mångfalden. Älgen har länge pekats ut som en av skogens största skadegörare, men älgen är också en värdefull tillgång för Sverige utifrån perspektiv som jakt och naturturism.
Älgen används ofta av enskilda företag för att marknadsföra regioner, så är det exempelvis i Västmanland och i regionen kring Glasriket (Småland) där älgen är en symbol för det typiskt svenska och genuina.
Det finns ett stort antal älgfarmer över hela Sverige, från Kiruna i norr och ner till södra Småland. Älgen lockar mycket naturturister till Sverige, och har så gjort under en längre period. Besökare som gästar Ishotellet i Jukkasjärvi som exempel ställer höga krav på att få se en älg innan de reser hem, därför arrangeras också mycket aktiviteter för att turisterna ska få uppleva och se älgen på nära håll och i frihet.
– Om vi ser till det totala svenska jaktvärdet på ca 3,5 miljarder kronor årligen så står älgen enskilt för två miljarder. Därutöver finns det värden som är svåra att mäta ekonomiskt och det är älgens betydelse för den biologiska mångfalden i skogen, säger professor Göran Ericsson, som forskat på stora däggdjur under flera decennier.

Älgens betydelse för biologisk mångfald i skogen
Älgen påverkar skogens tillväxt framförallt om det är rena tallskogar. Älgens bete påverkar framförallt mindre skogsägare eftersom betet inte är jämnt fördelat över landet, och dessutom varierar år för år. Det är svårt att mäta förlusterna i kronor eftersom skogen växer upp oavsett om älgen varit där och betat eller inte, men träden får en annan karaktär som medför att virket inte kan användas på samma sätt. Produktionen som kommer från betade tallar kan exempelvis användas för ved- och massaframställning, men lämpar sig inte för finvirkesframställning. Göran Ericsson fortsätter:
– Vi har fått en stor miljöförändring som resultat av älgens bete, där skogsägare planterar mer gran istället eftersom älgen inte är intresserad av den. Det medför dock att de tallar som är kvar blir ännu mer utsatta – istället borde man plantera mer tall för att väga upp eventuella förluster. Älgen betar gärna på asp och rönn också.
Om vi eliminerar storm, brand och klimatförändringar så kan älgen tänkas vara ett hot för den biologiska mångfalden för asp och rönn, samt för tallskogar med tanke på att det planteras mindre tall. Samtidigt behövs älgen för att bevara den biologiska mångfalden, det handlar därför om en sund balans där skogsägare måste väga för- och nackdelar och agera därefter för att aktivt vara med och skapa underlag för ett hållbart skogsbruk och en långsiktigt välmående mångfald i skogen.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top