SLU tillgängliggör eftertraktad forskning inom jord- och skogsbruksskador

Det finns stora risker med att föra in träd och växter från andra länder in i Sverige. Problematiken försvåras av att det även omfattar kända plantor från grannländer samt växter som vi länge accepterat och tagit emot i vårt land. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, satsar mycket energi och resurser på att kartlägga riskerna med att öppet handla och experimentera med växter. Bland annat studeras interaktioner mellan växter, svampar och andra mikroorganismer i skogs- och jordbrukssystem vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi.

Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi bedriver omfattande forskning både på grundläggande och tillämpad nivå. Dessutom undervisar forskare och lärare från institutionen i flera av SLU:s mest populära utbildningar som exempelvis agronomprogrammet, ett antal masterutbildningar samt växtbiologutbildningen som ges i samverkan mellan SLU, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Studerar samspelet mellan växter, svampar och mikroorganismer
Skogs- och jordbruksskador, sjukdomar och epidemier är Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologis huvudområde.
– Vi intresserar oss framförallt för samspelet mellan träd, växter, svampar och mikroorganismer. Samtidigt studerar vi klimatets inverkan på växterna, exempelvis vilka nya förutsättningar klimatförändringarna för med sig för jord- och skogsbruket, förklarar professor Jan Stenlid, prefekt vid institutionen.
Institutionen bidrar med kunskap som är viktig för den långsiktiga utvecklingen av Sveriges jord- och skogsbruk. Stenlid fortsätter:
– Det finns oerhört många olika sjukdomar som kan drabba det svenska jord- och skogsbruket, trots den höga försiktighetsgraden och trots att vi har mycket välskötta bestånd. I dagsläget kostar rotröta på gran särpräglande mest, mätt både i kapital och i förlorade virkesvolymer. Uppskattningsvis handlar det om miljardbelopp som skogsägarna förlorar årligen. Därför är forskningen inom området så viktig, inte minst med tanke på att skogsbruket står för det enskilt största exportnettot i landet.
Granens rotröta orsakas av en svamp, rottickan, som tycker om att slå sig ner på stubbar. Ironiskt nog befrämjas rottickan av ett aktivt skogsbruk eftersom den då får tillgång till fler stubbar och ett större flöde av döda trädceller att festa på. SLU arbetar mycket med förädling för att få fram mer motståndskraftiga granar som tål rottickans angrepp till viss del, på så vis försöker man begränsa skadorna som den envisa svampen kan vålla.

Verktyg som tillgängliggör kunskap
För att göra kunskapen tillgänglig så långt som möjligt kommuniceras nya forskningsresultat och undersökningar aktivt via olika forum. Ett är det tvärdisciplinära verktyget SkogsSkada, ett projekt som involverar flera institutioner vid SLU. SkogsSkada används för att identifiera och rapportera skogsskador direkt via nätet. Det omfattar skador orsakade av svampar, insekter och vilt och dessutom finns det beskrivningar av abiotiska skador t.ex. frost eller torka. Rapporterna används för att beskriva skadeläget över hela landet.
– Information om nya sjukdomar måste nå ut till berörda parter så fort som möjligt. Vi undersöker därför nya sjukdomar och kartlägger risker hela tiden. En ny sjukdom som vi stött på är askskottsjukan, som hotar asken i Sverige. Denna svampsjukdom har spritts till Sverige från Polen där den först uppmärksammades under slutet av 1990-talet. Vad som står klart är att asken har olika grader av resistens beroende på var den växer, vi måste förstå hur sjukdomen fungerar för att kunna ta fram åtgärder, exempelvis förädlingsmodeller, för att bekämpa åkomman på rätt sätt, redogör Jan Stenlid.

En del av Uppsala BioCentrum
Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi är liksom fem andra institutioner vid SLU en del av Uppsala BioCentrum.  Gemensamt förfogar man över forskningsfaciliteter och utrustning som möjliggör avancerade forskningsprojekt där växter, djur och mikroorganismer av intresse för jord- och skogsbruk står i centrum.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top