Studier av vilda djurs beteende löser problem för jord- och skogsbruk och renskötseln

Viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) forskningsstation Grimsö i Bergslagen ägnar mycket tid åt att kartlägga rovdjurens utbredning, genetik och levnadssätt och forskar även kring människors attityder till rovdjur. Rovdjuren påverkar annat vilt och orsakar kostnader för jordbruket och renskötseln, samtidigt är de en del av mångfalden bland vilda djur i Sverige. Hjortar, älgar, vildsvin, tranor och gäss orsakar årligen skador på jordbruket som motsvarar miljonbelopp. På Viltskadecenter undersöker man bl.a. möjligheter för att leda bort djuren från nysådda fält och åkrar med värdefulla grödor.

Vid Grimsö forskningsstation, som tillhör institutionen för ekologi, studerar man bl.a. rovdjurens påverkan på annat vilt och rovdjursskador på tamdjur. Dessutom kartlägger man skogs- och jordbruksskador orsakade av hjortvilt, älgar, vildsvin och fåglar.
– Vi undersöker bl.a. förluster inom renskötseln där rovdjuren tar mellan 40 000 och 60 000 renar årligen, vilket är i samma storleksordning som antal slaktade renar. Staten ger viss ersättning till näringen för de förlorade renarna, men det pågår livliga diskussioner kring ersättningsbeloppen eftersom slaktvärdet ofta kan vara högre än rovdjursersättningen för förlorade djur, berättar professor Henrik Andrén, som är expert på vilda djur och framförallt rovdjur.
Stora rovdjur påverkar markägare, lantbrukare och jägare avsevärt med sin närvaro. Det gäller vargen i synnerhet. Förekommer det både björn och varg så gör det i vissa fall att det inte finns några älgar alls att jaga för jägarna.

Debatt kring vargstammens utmaningar
Det har sedan en tid tillbaka pågått en stor debatt angående vargens utbredning och den befintliga vargstammens utmaningar. Vargarna i Sverige är nära släkt med varandra eftersom de härstammar från några få individer, samtidigt råder det delade meningar om hur allvarligt det är för vargstammen. Det har även vandrat in några individer under senare år som slagit sig ner i Mellansverige och fått valpar som i sin tur spritt sig och fått nya valpar. Dessa invandrade vargar sänker inavelskoefficienten. Vargarna förökar sig fort och tillväxten är hög i vargstammen.
För att få bukt med inavelsproblemet har man flyttat genetiskt värdefulla vargar från norra Sverige till Mellansverige, men de vandrar ofta tillbaka till sina ursprungliga områden. Samtidigt förekommer det att vargar naturligt vandrar in från öst, individer som slagit sig ner i Mellansverige och därmed förbättrat den genetiska statusen. Detta är något man på SLU följer noga.
– Vi måste troligen på långsikt stärka den genetiska mångfalden, konstaterar Henrik Andrén. Det kan tänkas att utplantering av finska och ryska vargar kan vara en lösning.
Enligt docent Per Forslund är de svenska vargarna så pass starkt inavlade att de flesta individer är lika nära släkt med varandra som syskon är bland oss människor.


Omfattande jordbruksskador stort problem
Jordbruksskador från tranor och gäss kostar betydligt mer än de problem som rovdjuren orsakar jordbruket, exempelvis skador på får och förebyggande åtgärder i form av elstängsel för att skydda tamdjur från rovdjursangrepp. Inga Ängsteg arbetar dels med kartläggning av fåglars skadegörelse för jordbruket och dels med rovdjursskador på tamdjur inklusive förebyggande åtgärder och nationella sammanställningar av inventeringar av stora rovdjur. Ängsteg är chef för viltskadecenter som är en enhet inom inst för ekologi på Grimsö forskningsstation. Här berättar hon om det övergripande uppdraget för centret:
– Vi driver projekt baserade på uppdrag från Naturvårdsverket. Samtidigt är vi en resurs för länsstyrelsen, lantbrukare och enskilda näringsidkare som drabbas av skadorna. För tamdjur handlar det om så mycket mer än enbart antal döda djur som staten ska ersätta, här kommer en helt ny problematik in med skrämda djur och ökade kostnader på grund av att man i vissa fall måste hålla djuren instängda över en viss period eller vidta andra akuta åt gärder för att undvika skador.
Viltskadecenter fokuserar även på skador orsakade av tranor och gäss. Man tar bl.a. fram olika åtgärder för att förebygga skador, exempelvis genom att leda bort fåglarna från dyrbara grödor genom att lägga ut foder på närliggande fält. Kostnaden för att sprida ut foder t ex korn är betydligt lägre än de skador som annars kan drabba jordbruket om fåglarna förstör kostsamma grödor som potatis och morötter..
– Debatten är högaktuell med tanke på att Sverige profileras som matland. Någon måste producera maten, och då krävs det att jord- och lantbrukare får bästa tänkbara stöd i de viktiga frågorna kring skadegörelse, poängterar Inga Ängsteg.

Om Institutionen för ekologi
Institutionen för ekologi vid SLU tar fram kunskap som kan användas för effektiv naturvård och viltförvaltning, verkningsfullt växtskydd och uthållig skogs- och jordbruksproduktion.
Inom institutionen studeras effekter av klimatförändringar på mark, växter och djur. Man försöker även finna lösningar för att bevara hotade arter, gynna biologisk mångfald och bekämpa skadegörare. Inom alla områden bedrivs grundutbildning, forskarutbildning och omfattande forskning.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top