Tidig diagnostik och nya behandlingsalternativ ger stora möjligheter för att höja överlevnadstalen inom bukspottskörtelcancer

Medicinska fakulteten, Lunds universitet, driver samarbetsprojekt med Skånes universitetssjukhus där akademisk forskning kommer till nytta i kliniska tillämpningar. Institutionen för kliniska vetenskaper har under många år byggt upp en stark forskningsmiljö med flera viktiga profilområden där cancerforskning är ett. Här bedrivs forskning på alla typer av cancer. Bukspottskörtelcancer hör till ett uppmärksammat område på grund av den höga dödligheten, där kirurgi idag är enda möjligheten till överlevnad. Att främja tidig diagnostik, ta fram individanpassad behandling och bättre ”bromsmediciner” hör till huvudambitionerna bakom forskningen.

Cancer i bukspottkörteln förekommer oftast hos äldre personer, tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor. Varje år drabbas omkring 900 personer i Sverige av den här typen av cancer, men endast 15 procent kommer till kirurgi. Den främsta anledningen är att symtomen är så diffusa och ofta kommer i ett sent skede av sjukdomen. De vanligaste symtomen är gulsot, smärta i magen och aptitlöshet. Man har också kunnat göra kopplingar mellan bukspottskörtelcancer och typ 2 diabetes.

Kirurgi enda botemedel
Det finns idag cellgifter som används vid bukspottskörtelcancer och bromsar förloppet, men inga som botar sjukdomen. Enda möjligheten till överlevnad är därmed kirurgi i ett tidigt skede. Eftersom sjukdomen är så pass svår att identifiera, upptäcks cancern inte i tid och chansen till överlevnad försvinner då i och med att kirurgi inte kan göras.
– Tidig diagnostik är den viktigaste framgångsfaktorn här, säger Professor Roland Andersson vid Lunds universitet, som bedriver bukspottkörtelcancerforskning. Vi har identifierat en viss koppling mellan cancer i bukspottskörteln och typ 2 diabetes, där vi ser att risken för att insjukna i den här typen av cancer ökar två gånger hos diabetikerna. Dock saknar vi tillräcklig diagnostik för att kunna identifiera sjukdomen i ett tidigt skede.

Motståndskraftig cancercell
Förutom tidig diagnostik behövs också bättre behandlingsmetoder. De bromsmediciner som finns idag är inte tillräckligt anpassade för bukspottskörtelcancern och många av de välkända cellgifterna har ingen effekt alls på denna envisa form av cancer.
– Just den här cancertypen är mycket motståndskraftig mot våra befintliga cellgiftsbehandlingar, förklarar docent Bobby Tingstedt, som har arbetat med Roland Andersson i ett antal gemensamma cancerprojekt under de senaste åren.
I Lund har man upptäckt att bara ca en tredjedel av patienterna har möjlighet att svara på de typer av behandlingar som finns, eftersom man behöver ett visst protein (receptor) på cancercellens yta för att kunna ha nytta av själva behandlingen.
– Dessvärre förekommer därför ”överbehandling” som medför lidande för patienten förutom onödiga kostnader för samhället. Vi forskar därför också för att få fram rätt typ av behandling till rätt patient, fortsätter Tingstedt.

Stort kunskapsbehov
Statistiken för bukspottscancern ser mycket mörk ut. Efter fem år lever mellan 1 – 3 procent av de som insjuknat. Medellivslängden är omkring 22 månader i det bästa scenariot där patienterna opererats och fått cellgift därefter.
– Behovet av ny kunskap inom området är mycket stort, vi måste få till mer resurser för att kunna bedriva forskning som på sikt möjliggör både tidig diagnostik och bättre behandlingsmetoder. Om vi jämför med andra cancerformer, exempelvis bröstcancer, ser vi att framgång i behandlingsresultat går att koppla till hur stora resurser och anslag som satsats. Om vi kan få liknande förutsättningar för forskning på bukspottskörtelcancer så ser jag det som fullt möjligt att vi har bättre diagnostik och behandlingsalternativ på plats inom några år, säger Roland Andersson som avslutning.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top