Vid Göteborgs universitet står ”den livslånga läraren” i fokus

Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet arbetar efter perspektivet ”den livslånga läraren”. Tanken är att läraryrket ställer krav på kontinuerlig utbildning – från grundläggande behörighet, fortbildning och även forskarutbildning. Vi har en ny skollag som skriver fram krav på att skolan skall vila på vetenskapliga grunder – och då behöver lärare och skolledare röra sig mellan skola och akademi. Det är också av största vikt för akademin att få möta skolverksamheten för att man tillsammans ska kunna bidra till ytterligare utveckling av den svenska skolan.

Vid Göteborgs universitet (GU) erbjuds lärarutbildning på alla nivåer – från grund- vidare till master- och forskarutbildning. Dessutom erbjuds kontinuerlig fortbildning för yrkesverksamma lärare. GU har landets bredaste lärarutbildning där man också utbildar lärare inom ett mycket stort antal ämnen. Forskarskolan är nationellt unik med en tvärvetenskaplig utgångspunkt och med doktorander över hela universitetet.

Skola i snabb förändring
Den svenska skolan och lärarutbildningen har sedan 2010 genomgått en stor förändringsprocess där man under 2011 införde en helt ny lärarutbildning, bl.a. med större fokus på specifik ämneskompetens och på det stadium där läraren skall arbeta. I dagsläget finns ett stort antal behöriga lärare i skolan, men många undervisar i ämnen där de saknar formell behörighet. Samtidigt finns det många lärare som inte är behöriga, men som med riktade fortbildningsinsatser kan få ut sin legitimation.
Förutom att se över grundutbildningen för blivande lärare arbetar Lärarutbildningsnämnden med att ta fram nya utbildningar som möter ett växande fortbildningsbehov inom skolan, bl.a. förbereds ett stort distansanpassat paket för Lärarlyftet.
– Den största utmaningen idag är inte reformerna i sig, utan förändringstakten och den bristande framförhållningen. Det sker mycket omfattande omorganiseringar, och takten i vilken reformerna genomförs är stor, poängterar Anna Brodin, utbildningschef vid Lärarutbildningsnämnden som har det övergripande ansvaret för lärarutbildning vid Göteborgs universitet.

Forskarskolan svarar på nya krav
Att den svenska skolan genomgår så stora förändringar på kort tid är unikt och det är viktigt för Lärarutbildningsnämnden att se till så att förändringsarbetet fungerar i praktiken, man utbildar bl.a. mentorer som ska ta hand om nyutexaminerade lärare i skolan.
– Förutom förändringarna i lärarutbildningen och de nya kraven vad gäller utfärdandet av lärarlegitimation kan skolan tillsätta lektorer, dvs. lärare som har genomgått forskarutbildning och tagit ut minst en licentiatexamen. Skolans alla nivåer omfattas av kravet, upplyser Anna Brodin.
Vid GU och Lärarutbildningsnämnden finns en fakultetsgemensam forskarskola, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) som har unika möjligheter att svara mot de nya kraven. Till forskarskolan antas både doktorander och licentiander.
– Nu när kommunerna får krav på sig att tillsätta lektorer måste de satsa mer på forskarutbildning för personalen. Vi har samarbeten med flera kommuner där doktorander och licentianderna tillbringar hälften av sin tid hos oss, och hälften på sin ordinarie arbetsplats. Deras forskningsprojekt är oftast knutna till den egna skolan och bidrar därmed konkret till utvecklingen där, berättar Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden.

Involverar hela universitetet
Lärarutbildningsnämnden engagerar nästan alla delar av universitetet och 32 institutioner medverkar i någon form inom lärarutbildningen.
– Vår uppgift är att organisera samarbetet och skapa bra grunder för ytterligare samverkan mellan institutioner för att få en så hög kvalitet som möjligt i lärarutbildningen på alla nivåer. Alla institutioner har sina egna traditioner och kulturer, vi söker utveckla samarbeten som tar vara på varje enskild institutions styrkor, understryker Anna Brodin.
Doktoranderna och licentianderna rör sig också genom hela GU.
– Idag har vi ett 80-tal doktorander och licentiander fördelade på olika institutioner. De stora reformerna ställer krav på kontinuerliga möten mellan akademi och skolverksamhet, därför är det viktigt att vi satsar på ett fortlöpande lärande och ”den livslånga läraren” är huvudkonceptet här, förklarar Maria Jarl.
Forskarskolan är nationellt unik och har byggts upp med ambitionen att akademin ska möta skolan på vetenskapliga grunder.

Nära samverkan med skolverksamheten
Att arbeta med lärarutbildning handlar om att få många att samverka både inom akademin och mellan akademi och skolverksamheter. När detta skall göras i en tid av mycket forcerat reformarbete ställs stora krav på flexibla och kreativa lösningar. Men visst är det spännande att vara med i utvecklingsarbetet av både lärarutbildningen och skolans verksamhet och möjliggöra för studenter och lärare att få en kvalitativ utbildning och fortbildning.
– Att kunna bidra till och ta vårt ansvar för att alla barn och elever får bästa möjliga utbildning är onekligen en värdig utmaning, intygar både Anna och Maria.


Utbildning SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Utbildning
Utbildningar med arbetsmarknadsrelevans skapar bättre villkor ...

Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni understryker att det under en längre tid varit ett alltför stort fokus på teoretiska utbildningar inom vuxenutbildningen – ofta utan arbetsmarknadsrelevans ...

Back to top