Värmlandsmodellen – en framgång för länet

Den starka värmländska basindustrin – som många trodde skulle försvinna helt - är grunden för framgångar i och för länet de senaste åren. I Värmland har vi bestämt oss för vad vi är bäst på, och arbetar för att utveckla det. Vi ska bli det moderna, innovativa länet och vi når dit genom bra samarbete.

I Värmland drar vi nytta av de nationella och internationella besluten och gör det till något positivt. Nyckeln stavas samarbete och att våga ta för sig på den globala marknaden. Det är lätt att tänka att tillväxtländer som Kina och Indien tar jobben ifrån oss. Men vi är en del av tillväxten där och den ger oss enorma möjligheter!

Jag brukar säga att vi i Värmland bedriver en mycket modern tillväxtpolitik och att det inte finns många regioner som kan mäta sig med oss i det avseendet. Värmland har de senaste åren medvetet satsat på en långsiktig hållbarhet. Den innebär samverkan, samhandling och samarbete i alla möjliga sammanhang. I mer formaliserade sammanhang kallas samarbetena kluster, innovativa miljöer eller intresseorganisationer.

De organiserade klustersamarbetena i Värmland är strategiska satsningar där vi inom det offentliga samverkar med näringsliv och universitet på ett strukturellt och konkret sätt. Att samverka på det här sättet görs på många sätt i världen men vi i Värmland gör det lite extra bra och på vårt speciella sätt – därför kallar vi det för Värmlandsmodellen.

Värmlandsmodellen har utvecklats i samverkan mellan flera viktiga regionala aktörer. I större omfattning och på allvar startade det i samband med försvarsomställningen 2004 när regeringen ställde totalt 50 miljoner kronor till Värmlands förfogande. Då arbetade jag som landshövding, tillsammans med länets centrala aktörer, fram ett innovationsprogram, som skulle komma till rätta med de sysselsättningsproblem som länet drabbades av efter försvarsnedläggningen.

Att programmet har lyckats så bra beror inte minst på att den rätta grundförutsättning för en väl fungerande regional process redan fanns där. Det fanns en fungerande dialog mellan olika regionala organisationer och mellan näringsliv, akademi och offentlighet i Värmland. Utifrån denna goda grund har vi skapat mötesplatser, kluster, innovativa miljöer eller kompetenscentra – kärt barn har många namn - där regionens olika aktörer nu samverkar och gör gemensamma prioriteringar. Den dialog och delaktighet som skapas är viktig för att prioriteringar sen ska kunna omsättas i handling.

I Värmland har vi arbetat med olika typer av kunskapsunderlag för att analysera länets utveckling. Det har varit och är en viktig framgångsfaktor i utvecklingsarbetet. Och då handlar det inte bara om analysunderlag om utvecklingen i regionen utan också om hur utvecklingen i andra delar av Sverige och världen påverkar Värmland. Detta för att både följa utvecklingen och ge inspel till nya prioriteringar och utvecklingssatsningar för att främja innovationskraften.

I huvudsak har vi i Värmland fokuserat våra satsningar på tre områden; stål och verkstad, IT och papper/förpackning. Klustren, i form av; The Paper Province, The Packaging Arena, Stål & Verkstad samt Compare, har tillsammans 400 företag som har mer än 30 000 anställda. Dessa bidrar med mer än 25 miljarder kronor till Sveriges exportnetto. Tack vare våra framgångsrika kluster har de värmländska företagen fått möjlighet till utvecklande affärer och internationell samverkan. Ett bra exempel på detta är Metso i Karlstad som får 30 procent av sina intäkter från Kina.

Värmlands fokus förstärks också genom att länets centrala aktörer gör gemensamma prioriteringar och satsningar. Genom den levande dialog som finns mellan ledarna hos de regionala nyckelaktörerna, skapas goda förutsättningar för att de gemensamma regionala prioriteringarna även blir prioriteringar i den ”egna” organisationen. Jag tror starkt på den här typen av samarbete och de mätningar vi gjort genom åren visar att klustersamarbeten ger mycket goda resultat, skapar tillväxt och ökar omsättningen för de företag som ingår i klustren.

Samtidigt ska man komma ihåg att det är viktigt att inte låsa fast prioriteringar för framtiden. Även om prioriteringarna är helt rätt idag, kan det vara andra prioriteringar som ska göras i morgon. Det är viktigt att regionen möter framtiden med en stor öppenhet för förnyelse och förändring av de prioriteringar vi gjort.

Stor betydelse för länets utveckling har också olika satsningar inom ramen för Karlstads universtitet. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, är ett mycket gott exempel, liksom CTF, Centrum för tjänsteforskning och CKS, Centrum för klimat och säkerhet.

Det springer också upp nya innovativa miljöer med delvis nya profiler, ur de redan existerande klustren. Och det är ju ett exempel på hur vi i Värmland tar hand om förnyelse och förändring. Ur papper och massa-klustret har förpackningskluster som The Packaging Greenhouse växt fram. Och på energieffektiviseringsområdet finns The Energy Square.

Jag vill också nämna internationellt samarbete som en framgångsfaktor för länet och jag tänker då främst på Norge. Värmlands närhet till Norge ger oss goda möjligheter till tillväxt och samarbete över gränsen. Förbindelserna mellan de båda länderna är mycket omfattande. Vi har utmanat varandra i samhällsbyggandet och vi har genom tradition och kontakter över gränsen ett politiskt, ekonomiskt och kulturellt samarbete.

Även de ekonomiska banden mellan Sverige och Norge är omfattande. Det finns över 2 500 svenska dotterbolag i Norge. Och Norge är Sveriges näst viktigaste exportmarknad efter Tyskland. Mycket tack vare de norska oljeinkomsterna går också de ekonomiska banden från Norge och in i Sverige – betydande norska investeringar har genom åren gjorts i svenska företag.

Ett annat viktigt samarbete mellan Sverige och Norge är Grensetjänsten som tar emot och behandlar frågor från personer och företag som har någon form av gränsöverskridande verksamhet. Bland annat ger man råd och vägledning om arbetsmarknaderna i Sverige och Norge – både till arbetstagare och arbetsgivare.

Värmland deltar i regionala, nationella och internationella sammanhang och vi gör det inte bara för att synas och verka utåtriktat, vi gör det också för att lära av andra och återföra kunskap och erfarenheter till Värmland och länets invånare. Jag hävdar att Värmland genom sina samlade ansträngningar går i spetsen när det gäller att arbeta med modern och hållbar tillväxtpolitik.

Eva Eriksson
Landshövding


Värmland SNL 2012-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-2

Huvudtema: Värmland
Värmlandsmodellen – en framgång för länet

Den starka värmländska basindustrin – som många trodde skulle försvinna helt - är grunden för framgångar i och för länet de senaste åren. I Värmland har vi bestämt oss för vad vi är bäst på, och arbetar för att utveckla det. Vi ska bli det moderna, innovativa länet och vi når dit genom bra samarbete ...

Back to top