DFDS Seaways antar tuffa utmaningar på miljöområdet

DFDS Seaways är ett av norra Europas största roro-rederi tack vare ett expansivt nätverk bestående av ett 25-tal fasta linjer och i dagsläget 55 opererande fartyg i Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön. Hela DFDS operationsområde omfattas av nya tuffa krav från EU gällande tillåten maxhalt svavel i bränslet. Att sänka svavelhalten är naturligtvis bra ur miljösynpunkt med klara fördelar för samhället. Dock är kostnadsfördelningen för denna miljöstrategi oklar, den ter sig i dagsläget synnerligen ojämnt fördelad. Director of Sustainability and Public Affairs Per Marzelius, som engagerat övervakar miljöfrågorna på DFDS Seaways, ställer frågan: Ska en enda bransch, dvs. sjöfarten, stå för hela kostnaden för samhällets strävan efter mer miljöanpassade lösningar?

DFDS har länge arbetat med att integrera gröna lösningar. Den största utmaningen nu är EU:s nya svaveldirektiv som ska träda i kraft den 1 januari 2015. Man har tidigare sänkt den maximalt tillåtna svavelhalten för fartyg som trafikerar Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön till 1 procent, ett krav som rederier som trafikerar området lyckats möta sedan juli 2010. Till 2015 är den tillåtna maxhalten svavel i bränslet pressad till 0,1 procent, något som presenterar stora och kostsamma utmaningar för alla som bedriver sjöfart i det berörda området idag. Samtidigt fortsätter resten av världen att köra på 3,5 procents svavelhaltiga bränslen.
– Att integrera så pass lågsvavliga bränslen genererar en kostnadsökning på mellan 50 – 70 procent. Den kan vi knappast lägga på våra kunder, det skulle resultera i att de väljer landsvägsbundna transporter istället. Att tynga den redan överbelastade motorvägen ner till kontinenten är ingen bra lösning, och för merparten av den svenska exportindustrin samt inte minst den finska, är detta inte ens ett alternativ. Framförallt finska aktörer är beroende av en väl fungerande sjöfart för att transportera sina varor till resten av Europa, förklarar Per Marzelius.

Ska en bransch ta hela kostnaden?
Det handlar enligt Marzelius om att identifiera och jämföra miljövinsten med kostnaden för samhället, en kostnad som borde vara jämnt fördelad för att inte hota att slå ut en hel industri. Den svenska sjöfarten hotas redan idag av tunga riktlinjer, en kostnadsökning är knappast gynnsam i dagsläget men är ändå att vänta oavsett hur det blir med direktivet.
– Det finns ett antal lösningar som vi ser det. Antingen skjuter man helt enkelt upp hela processen och senarelägger direktivet, eller så gör man i direktivet vissa undantag så att rederierna i området får en chans att anpassa sig successivt. Ett sådant undantag skulle kunna vara att varannan båt omfattas av direktivet och resterande får tillstånd för att köra på som vanligt. Då skulle kostnaden bli något lättare att hantera från sjöfartens sida.

Ny teknik kan vara delar av lösningen
DFDS Seaways har redan testat tekniken med att installera s.k. Scrubbers i vissa fartyg. Tekniken bygger på ett reningssystem som kan avskilja bl.a. svavel och partiklar från systemet och därmed producera renare utsläpp. Att installera tekniken är dock kostsamt och lämpar sig inte för alla fartyg.
– Vi är positiva till tekniken, men befinner oss fortfarande på pilotstadiet. En utav de största utmaningarna är tiden, det tar lång tid att implementera helt nya system, oavsett vad det handlar om. Det borde bli mer uppmärksammat inom politiken. Vi har arbetat intensivt med det här sedan 2008, men det tar tid att lösa utmaningen, konstaterar Marzelius.

Skarpt revisionsprogram för emissioner
DFDS Seaways har ett skarpt energiprogram för CO2-utsläpp som omfattar allt som har med verksamheten att göra – från linje- och lastplanering till belysning och ventilation ombord. År 2007 satte koncernen upp ett mål för att minska CO2-emissionerna, där ambitionen var att fram till 2012 minska utsläppen med 10 procent. Målet uppnåddes vid årsskiftet 2011 – 2012.
För att även kunna minska kväveutsläppen ser DFDS Seaways över möjligheterna för att inom en snar framtid investera i system för att dra nytta av landsström då fartygen står vid kaj. I förlängningen skulle man kunna tänka sig att bara använda sig av förnyelsebar energi då fartygen är anslutna till landsströmmen, för att uppnå en ännu högre miljöprestanda.


Life Science/Sjukvård SNL 2012-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2012-4

Huvudtema: Life Science/Sjukvård
Göran Hägglund sammanfattar socialdepartementets arbete för en mer personcentrerad vård

Socialminister Göran Hägglund vill satsa mer på forskning för att skapa en långsiktigt bättre sjukvård, bl.a. med tillgång till nya innovativa behandlingsmetoder och ny teknologi.

Back to top