Breda spår för Uppsalas forskning inom juridik

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet är Nordens äldsta juridiska fakultet och fanns redan när universitetet grundades år 1477. Verksamheten omfattar ett brett utbud av forskningsområden och specialiseringar samt utbildning på grund- och avancerad nivå. Juridiska institutionen är en del av fakulteten och här samlas forskning och utbildning inom i princip alla områden inom den moderna juridiken. Miljörätt och finansrätt med inriktningen skatterätt är bara ett par exempel av vad som studeras vid institutionen.

Uppsalaforskningen i miljörätt syftar dels till att öka kunskapen om hur de olika miljörättssystemen fungerar och dels hur de kan förbättras. Miljörätt är ett område som ofta integreras i andra utbildningsområden såsom förvaltningsrätt. Inom miljörätt finns också ett antal specialkurser på Uppsala universitet.
Forskningen och stora delar av utbildningen inom finansrätt är inriktad mot svensk och internationell skatterätt. Rättsområdet kännetecknas av dels en omfattande lagstiftning med hög ändringstakt, dels en stark internationalisering.

Miljörättens utmaningar
Den moderna miljörättsforskningen började på 1970-talet i Uppsala. Det var professor Staffan Westerlund som lade grunden för den forskning inom området miljörätt som idag är ledande i Sverige och Norden. En av de första doktoranderna var Gabriel Michanek, idag professor i miljörätt vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet.
– Redan från början handlade vårt arbete framförallt om att utvärdera lagstiftningens roll under genomförandet av olika miljömål. Det händer exempelvis att de olika miljömålen kolliderar, dels med varandra och dels med omvärldens intressen. Full arbetssysselsättning är ett bra exempel som tydligt illustrerar hur olika intressen kan komma i konflikt.
Gabriel Michanek tar Rönnskärsverken i Skellefteå som exempel. Under 1970-talet var detta bygdens största arbetsgivare och många underleverantörer var också beroende av verken. Nedskärningar skulle på den tiden betyda att hela övre Norrlands näringsliv skadades.
– Så starka intressekonflikter som vid Rönnskärsverken på 1970-talet ser man knappast idag, men typiskt sett är motsättningarna ofta desamma. En ännu större utmaning om vi ser till dagens läge är att nya miljödirektiv kommer från EU och alla medlemsstater måste arbeta för att uppfylla de nya kraven. Det betyder bland annat att de miljötillstånd som grundats på svensk lagstiftning kan behöva skärpas på grund av EU-rättsliga krav. Det skapar naturligtvis i sin tur ovisshet för näringslivet, framförallt i fråga om trygghet i att själv kunna planera sin verksamhet och göra stora investeringar för framtida tillväxt. Detta är ett område som vi vill utveckla och skapa mer kunskap om, förklarar Gabriel Michanek.

Förbättringsförslag till skatterätten
Universitetslektor och forskare Katia Cejie följer EU-domstolens praxis gällande den fria rörligheten och hur den påverkar de svenska inkomstskatterna. EU har fri rörlighet mellan medlemsstaterna vilket betyder att man som arbetstagare och medborgare i en av medlemsstaterna kan ta arbete varsomhelst inom EU.
– Om en inkomstskatt utgör ett förbjudet hinder enligt EU-rätten får skatten inte tas ut, säger Katia Cejie.
Ett annat forskningsområde som Katia Cejie arbetar med är fördelningen av beskattningsrätten mellan stater.
– Det kan uppstå tvister om till vilket land man ska betala skatt om man tar ett arbete i ett land men samtidigt anses skattskyldig i utflyttningslandet. I Sverige har vi regler som säger att man är skattskyldig här även efter det att man har flyttat om man har en väsentlig anknytning hit. Som exempel på omständigheter som kan utgöra en väsentlig anknytning är om man har en bostad i Sverige. Jag började forska inom området redan för drygt tio år sedan, och nu har det blivit högaktuellt med tanke på hur rörligheten ökar.
Bedömningen enligt reglerna om väsentlig anknytning är tämligen omständlig och i dagens moderna samhälle kan den till och med ses som ineffektiv i många fall.
– Jag undersöker nu möjligheten för att eventuellt ta bort regeln och ersätta den med en ny modell som lämpar sig bättre för de situationer som råder idag, säger Katia Cejie som avslutning.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top