Den frivilliga försvarsorganisationen Bilkåren söker nya medlemmar

Sveriges Bilkårers Riksförbund eller Bilkåren är en svensk frivillig försvarsorganisation och den största uppdragsgivaren är försvaret. En annan uppdragsgivare är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Organisationen har cirka 5 000 medlemmar fördelade på 70 kårer över hela landet.
– Vi har nu ett jättestort behov av bilkårister och behöver runt 1 000 nya medlemmar, säger Reidun Eklöw, riksbilkårchef på Bilkåren.

Den första bilkåren i Sverige startades vid andra världskrigets början, 1939, och Sveriges Kvinnliga Riksförbund bildades 1942.
– Idén till bilkårer kom ursprungligen från England, där man hade bilkårer redan under första världskriget. En svensk officersfru från Göteborg var i England och såg hur bilkåristerna stöttade försvarsmakten. Hon tog med sig idén hem och bildade den första bilkåren i Göteborg 1939. Under de närmaste åren blev det fler och fler kårer i Sverige och 1942 bildades riksförbundet för att hålla ihop kårerna, berättar Reidun Eklöw.

Ett historiskt beslut
Ett historiskt beslut fattades vid den extra riksstämman den 7 februari 2009 i Stockholm. Delegaterna röstade igenom förslaget att ändra stadgarna för att öppna Bilkåren för alla oavsett kön. Samtidigt beslutades att ändra namnet på riksorganisationen SKBR till Sveriges Bilkårers Riksförbund med tilltalsnamnet Bilkåren.
– Det var en överlevnadsfråga för Bilkåren att även män skulle kunna söka till oss eftersom vi hade tappat medlemmar i många år. Sedan 2009 har vi haft en bra rekrytering, ungefär 400 nya medlemmar varje år, säger Reidun Eklöw.
Kravet för att söka till Bilkåren är att man är svensk medborgare eller bokförd i Sverige.
– En gemensam nämnare hos dem som söker är att de har ett motorintresse i botten, men också en försvarsvilja. Idag gör man ju inte militärtjänsten i samma utsträckning som tidigare då det inte finns någon värnplikt. Då är Bilkåren en väg in till försvarsmakten.

Utbildar fordonsförare
– Till försvaret utbildar vi fordonsförare på lastbil, buss, terrängbilar, bandvagnar och personbilar med tungt släp. En annan uppdragsgivare till oss är MSB, som är en myndighet för civil beredskap och där har vi utbildningar för bandvagnsförare till Svenska Kraftnät och har påbörjat uppbyggnad av motor- och transportenheter i södra Sverige, berättar Reidun Eklöw.
När man går in som bilkårist i försvarsmakten blir man idag i första hand placerad i hemvärnet. Där väljer man att göra fyra dygn/år eller åtta dygn/år.

Föreningsverksamhet
Föreningslivet är en viktig del av verksamheten genom att det engagerar och aktiverar såväl gamla som nya medlemmar, med eller utan avtal.
Det finns kårer över hela Sverige och varje kår har egen verksamhet på lokalt plan. I kårerna råder varierande aktiviteter, till exempel studiebesök på Räddningstjänst, tipspromenader, föreläsningar om något intressant ämne eller någon annan sammankomst där man träffas för att öka kunskapen och vänskapen.
– Vi marknadsför oss bland annat via Expressens och Aftonbladets nättidningar, studentmagasin och i tidningen Kupé som finns på tågen. Vår framtidsvision är att öka på försvarsmaktens sida. Alla medel är statliga och i år har vi fått 13 miljoner kronor för att utbilda förare till försvarsmakten och MSB, säger Reidun Eklöw och tillägger:
– Vi har en bred ungdomsverksamhet tillsammans med Frivilliga Motorcykelklubben, FMCK, och välkomnar fler ungdomar till Bilkåren. Gå gärna in på vår hemsida www.bilkaren.se och läs mer om vår verksamhet. Vi har ett jättebehov av bilkårister och behöver runt 1.000 nya medlemmar.
Reidun Eklöw blev bilkårist 1979 och 1988 var hon färdigutbildad motorinstruktör. Reidun har alltid varit aktiv inom Bilkåren och år 2000 blev hon invald i centralstyrelsen. Sedan 2006 är hon riksbilkårschef.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top