En utbildning inriktad på landsbygdsutveckling ligger rätt i tiden

Landsbygdsutveckling står idag högt på agendan såväl i Sverige som i många andra europeiska länder. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är landsbygdsutveckling ett viktigt profilområde som genomsyrar verksamheten vid flera institutioner, bland andra Institutionen för stad och land, som ansvarar för agronomutbildningen med inriktning på landsbygdsutveckling.

Det faktum att landsbygdsutveckling växer både som forskningsämne och som verksamhet gör att det generellt anses finnas goda chanser till arbete efter utbildningen, både i central och lokal förvaltning, organisationer, företag och projekt i Sverige och utomlands.
I utbildningen utforskas bland annat hur lokala aktörer arbetar för att hålla bygder levande, hur man bereder och leder demokratiska förlopp och samspelet mellan naturresurser, sociala och kulturella processer. Utöver utbudet av de kurser som rekommenderas finns det goda möjligheter för den specialintresserade studenten att utveckla en mer individuell studieplan, något som alumnerna Jim Bruylandt och Liz Mattsson tog fasta på under sin utbildningstid på SLU.

Förståelse för landsbygdsföretagens vardag
Jim Bruylandt arbetar idag med att handlägga ansökningar om företagsstöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Företagen som söker stöd måste bedriva verksamhet som gynnar landsbygdsutveckling i någon form. Stödet ska användas för att utveckla eller starta upp en verksamhet och kan exempelvis omfatta inköp av maskiner, utbildning, projektering etc. Efter det att bidraget har betalats ut så besöker handläggaren företaget för att se att pengarna har använts korrekt.
– Ingående träning på att skriva kreativt och att följa med och undersöka aktuella frågor inom landsbygdsutveckling var för mig några av de mest användbara inslagen i min utbildning på SLU, säger Jim Bruylandt.
Under utbildningstiden var studenterna ofta ute och besökte landsbygdens aktörer och fick då en direktkontakt med deras verklighet. Detta har varit till stor nytta för Jim nu när han behandlar ansökningar och snabbt måste bilda sig en uppfattning om företagen. Genom att förstå vilka utmaningar landsbygdsföretagen står inför kan handläggaren bidra med bra rådgivning till företagen.
– I min roll som handläggare måste jag förstå olika perspektiv. Och, jag tycker att agronomutbildningen med landsbygdsutveckling som specialitet har gett mig en bra grund att stå på. I mitt jobb undersöker jag dagligen företagens ekonomiska situation, och om jag skulle önska något mer av utbildningen skulle det vara mer ekonomi, säger Jim Bruylandt, som får medhåll av Liz Mattsson som studerade på programmet samtidigt.

Kunskap för att driva skarpa landsbygdsutvecklingsprojekt
Liz Mattsson driver idag ett omfattande landsbygdsutvecklingsarbete på Åland. Redan under utbildningen anordnade Liz flera seminarier och konferenser kring landsbygdsutveckling. Ett utav de mest uppmärksammade projekten som Liz idag medverkar i är den stora skördefesten som hålls på Åland årligen. Hon har också varit med och anordnat Fest i Heby, en årlig tillställning i Heby kommun i Uppsala län.
Hästnäringens utveckling på Åland är ett annat område som Liz Mattsson är väldigt intresserad av, genom projektet ”Kartläggning av hästnäringens betydelse för Åland” deltar hon i den lokala utvecklingen med stort engagemang.
Liz driver idag sitt eget företag, Livi landsbygd, och har genom det fått möjlighet att arbeta med sina livsintressen.
– Jag känner att mina år på SLU fick mig att växa som människa och gav mig chansen att arbeta med något jag brinner för - nämligen landsbygdsutveckling.

En utbildning under ständig utveckling
Thomas Norrby är en av de många lärarna på programmet. Han berättar med stor entusiasm om möjligheterna för de studenter som går utbildningen.
– Våra studenter är så entusiastiska så det är svårt att inte dras med i deras engagemang, vilket också innebär att vi lägger mer energi på att hela tiden utveckla utbildningen. På landsbygden hittar vi alla de resurser vi behöver för att både stad och land gemensamt ska kunna utvecklas till ett hållbart samhälle. Det är en stor förmån att få jobba med unga människor med visioner om framtiden och försöka utrusta dem så att de på bästa sätt för att hjälpa människor att möta dessa utmaningar, avslutar Thomas.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top