Förstärkt hållbarhetsperspektiv vid den nya Handelshögskolan i Umeå

Bättre metoder för att jämföra standardiserade kunskapsprov, en ökad förståelse för hur elmarknaden fungerar samt ett mer rättvist företagande där man tar mer ansvar för hållbar utveckling. Detta är exempel på kunskap som frodas på den nya Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Hållbarhetsperspektivet genomsyrar idag många utbildnings- och forskningsaktiviteter på Handelshögskolan i Umeå. Och trenden är stigande. I den här artikeln berättar tre forskare om sina projekt och om hur de samverkar med omvärlden med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet som ledstjärnor.

Mer kunskap ur register tack vare statistisk forskning
I den nya Handelshögskolan ingår statistik som en av tre enheter. Docent Marie Wiberg är en av de forskare som undersöker statistiska modeller och utvecklar metoder för att effektivare kunna använda dataregister inom olika tillämpnings områden såsom hälsa, åldrande och utbildning.
– Vi arbetar med saker som kommer att ha mycket stor inverkan på olika verksamheter på lång sikt, förklarar Wiberg. Genom att kunna använda databaser på ett bättre sätt kan arbetet inom exempelvis sjukvården effektiviseras. Det är liknande grundprinciper som gäller för olika register och även om tillämpningsområdena skiljer sig åt så kan liknande tillvägagångssätt och statistiska modeller och metoder användas för olika verksamheter. Vi arbetar i en tvärvetenskaplig miljö där alla strävar efter att förbättra olika delar med hjälp av statistisk metodologi.
Marie Wiberg fokuserar själv på utbildningsvetenskap och standardiserade kunskapsprov.
– Det måste finnas metoder för att säkerställa att provresultaten är jämförbara över tid. Problematiken finns överallt, standardiserade prov finns över hela världen och vi måste ha bra modeller och metoder för att jämföra resultat mellan olika länder. Det läggs stora resurser på att samla in provsvar och jämföra dessa, och utan bra metoder är det en risk att felaktiga slutsatser dras.

Mer forskning om grön ekonomi
Vid enheten för nationalekonomi finns Centrum för Miljö- och Naturresursekonomi (CERE) där Professor Runar Brännlund är verksam och biträdande forskningschef.
– Vi startade upp CERE i slutet av 2009 och har idag cirka 30 forskare mer eller mindre hårt anknutna till centret. Vi har haft en uttalad internationell rekryteringsstrategi, och idag har vi forskare från ett stort antal länder runt om i världen.
Den forskning som bedrivs vid CERE är i hög grad inriktad mot samhällsekonomiska frågor som rör energi och miljö.
Exempelvis kan nämnas att Runar Brännlund, tillsammans med forskare från Luleå, på uppdrag av regeringen, utvärderat elmarknadens funktionssätt. Syftet med det projektet var att klargöra vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen över tid av elpriset.
– I huvudsak kom vi fram till att elmarknaden fungerar bra. Att priset stigit senare år beror till största delen på att utbyggnaden av ny produktionskapacitet inte hängt med den ökade efterfrågan.
– Jag har varit och är fortfarande involverad i många andra projekt som har mer eller mindre bäring mot näringslivet, säger Runar Brännlund. Värt att nämnas här är den satsning Umeå Universitet gör tillsammans med Umeå Energi, Umeva och Bostaden kring grön teknik och ekonomi. Totalt är det en satsning på 28 miljoner kronor över en sexårsperiod.

Uppmärksammad forskning inom hållbarhet och företagsetik
Institutet för hållbarhet och företagsetik (RiseB) är ett nybildat institut för etik- och hållbarhetsforskning med anknytning till företagsekonomi. RiseB etablerades 2011 men den här typen av kunskap och forskning har funnits på Handelshögskolan i Umeå betydligt längre.
– Genom RiseB har vi en starkare grund att stå på och vi kan knyta kontakter med forskare från hela världen på ett annat sätt än tidigare. Vi har flera nationella och internationella samverkansprojekt på gång med både forskare och företag, berättar universitetslektor Johan Jansson som leder RiseB.
Bland annat har forskare vid institutet följt hur etiska uppförnadekoder utvecklas i några svenska storföretag och sedan sprids runt om i världen.
– Bland annat visar resultaten att eftersom etiska koder inte kan författas för alla situationer kan de ibland utgöra begränsningar av medarbetares ansvarstagande. Genom att ta hänsyn till dessa insikter kan förtagens möjligheter till ansvarstagande öka istället för att minska och koderna fungera som pådrivare istället för hämskor.
Johan Jansson ger även exempel på samverkan med mindre företag där både företag, forskare och studenter involveras. Ett lyckat samarbete är det med redQ som tillverkar etiskt och miljömässigt hållbar heminredning.
– Vi har problematiserat olika aspekter av denna typ av företagande tillsammans med studenterna. Bland annat här miljömärkning, varumärkesaspekter och försäljningskanaler varit uppgifter som studenter jobbat med. Arbetet har resulterat i flera rapporter och presentationer rörande så kallat eco-entrepreneurship för att sprida kunskapen kring hur även små företag jobbar med etik- och hållbarhetsfrågor.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top