Global hälsoutveckling är en universal tillväxtfaktor

Förbättring av hälsa är en av de största drivkrafterna för ekonomisk tillväxt världen över. En global hälsoutveckling gynnar alla, även oss i Sverige som har en god folkhälsa med tillgång till adekvata vård- och hälsoprogram. Den internationella handeln förutsätter god ekonomi för att överhuvudtaget fungera, och om den ska utvecklas så måste de stora globala hälsoproblemen adresseras likväl som de stora klimathoten. Umeå universitet är sedan länge en drivande aktör både i globala hälsofrågor och klimatproblematik i form av exempelvis klimatförändringar och framtida hot.

Global hälsoutveckling är en gigantisk utmaning för världssamfundet. Därför är också svenska forskare angelägna om att ta tag i problemet. Det räcker dock inte med att nationerna engagerar sig var för sig. Det krävs gränsöverskridande samarbeten som tar helhetsgrepp om de globala hälso- och miljöhot som vi står inför.

Starka internationella inslag
Umeå universitet stoltserar med starka internationella inslag på flera fronter. På Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin tydliggörs den internationella prägeln genom de internationella magister- och masterprogrammen, liksom en globalt uppmärksammad forskning och samarbeten över nationsgränserna. Dessutom kommer många forskare, lektorer och gästföreläsare från andra länder.
– Global hälsa har utvecklats till ett profilområde på Umeå universitet med ett eget forskningscentrum, Umeå Center for Global Health Research, där vi är värdinstitution, berättar professor Lars Weinehall, prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och enhetschef för Epidemiologi och Global Hälsa. Epidemiologi och global hälsa har nära 60 doktorander. Mer än hälften kommer från låg- och medelinkomstländer.

Masterprogram i toppklass
Den internationella masterutbildningen i Public Health vid Epidemiologi och Global Hälsa var den enda i landet som efter Högskoleverkets granskning bedömdes hålla mycket hög kvalitet. Studierektor Curt Löfgren är mycket nöjd med resultatet.
– Vi ser utmärkelsen som en viktig del av vårt arbete för att bli mer kända så att fler studenter väljer Umeå. Umeå är en fantastisk stad att studera i och får gång på gång toppbetyg av studenter från både Sverige och utlandet. En anledning till att masterutbildningen fick så bra betyg i Högskoleverkets granskning är att utbildningen är uppbyggd i samarbete med våra internationella forskningspartners. Den svarar därför väl mot behov som de upplevs i låginkomstländer och har en bra forskningsanknytning.
Folkhälsovetenskap är ett brett tvärvetenskapligt område där hälsa hos befolkningen studeras ur olika perspektiv. Hälsans bestämningsfaktorer, hälsoförändringar, fördelning av hälsa och ojämlikheter i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är exempel på områden som samlas under folkhälsovetenskapens paraply. I Umeå är inriktningen global hälsa med rekrytering av studenter från i huvudsak låg- och medelinkomstländer.
Umeå International School of Public Health samlar studenter från i skrivande stund 16 olika länder. Det är en unik utbildningsmiljö som också de svenska studenterna lovordar. Eftersom det sedan 2011 finns nya regler med införda studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU har rekryteringen försvårats. För att möta utmaningen har Umeå universitet tilldelats ett antal statliga stipendier där studenter på utbildningen i folkhälsovetenskap har prioriterats. Stipendier har också kunnat ges genom stora donationer från Centerpartiet och nyligen från Familjen Erling Perssons Stiftelse. Donationerna kan ses som uttryck för viljan att särskilt stödja studenter från länder med de största hälsoproblemen och därmed främja en global hälsofrämjande utveckling.

Hälsa och klimatförändringar
Forskaren Maria Nilsson arbetar i en internationellt uppmärksammad forskargrupp med forskning inriktad på klimatförändringar och hälsokonsekvenser inom ramen för Umeå Center for Global Health Research.
– I vår grupp arbetar vi huvudsakligen tillsammans med forskare från låg- och medelinkomstländer kring hur klimatförändringar påverkar vår hälsa. Jag samarbetar också med beslutsfattare för att försöka säkerställa att våra resultat ska göra samhällsnytta, förklarar Maria Nilsson, som också är ansvarig för ett SIDA-finansierat projekt i samarbete med Indonesien inriktat på omställnings- och anpassningsåtgärder i hälsosektorn i en värld där klimatet förändras.
I forskningsprojektet ”Climate change, heat exposure and impacts on health and productivity” samverkar man med forskare från flera länder i Afrika, Asien, mellan- och Sydamerika. I projektet studeras hur hälsan påverkas hos människor till följd av stigande temperaturer med ett särskilt fokus på fysiskt arbetande människor i redan varma länder.
– Temperaturerna behöver inte höjas mycket i dessa länder för att produktiviteten ska påverkas negativt och till och med livshotande tillstånd uppstå.
Maria Nilsson har deltagit vid de fyra senaste globala klimatmötena. Till dessa möten har forskargruppen gjort särskilda utgåvor med vetenskapliga artiklar i tidskriften Global Health Action (www.globalhealthaction.net) som hon sett till fått spridning bland centrala deltagare vid klimatmötena.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top