Järnvägsgruppen forskar i framtidens hållbara transportsystem

Järnvägsgruppen är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum där fyra skolor inom Kungliga tekniska högskolan (KTH) möter företag, organisationer och myndigheter med någon form av anknytning till järnvägens utveckling. Forskningen omfattar bland annat utveckling av framtidens effektiva godstransporter, teknikutveckling och nya persontåg.

Järnvägsgruppen jubilerar och har nu funnits på KTH i 25 år. Resonemanget bakom gruppens bildande var att järnvägen är ett system som bara fungerar om alla delar samverkar. Systemaspekten ligger till grund för all utveckling inom centret som förenar kunskap från både akademin och industrin. Industriella samarbetspartners inom Järnvägsgruppen är Trafikverket, Bombardier, Stockholms lokaltrafik, SJ, Vectura och Interfleet Technology.

Tillämpad forskning
Inom Järnvägsgruppen arbetar ungefär ett 50-tal personer på olika nivåer. Omkring hälften är seniora forskare.
– Forskningen är tillämpad vilket betyder att industrin kan testa och implementera de lösningar som vi tar fram. Vi har en ständig dialog med industrin och ser till så att vår forskning verkligen kommer till nytta i utvecklingen av framtidens hållbara transportsystem. Vi samarbetar även med exempelvis konsultbolag och andra som kan dra nytta av vår kunskap och vi är också med i nätverk som fokuserar på utveckling inom vårt område, berättar professor Sebastian Stichel, föreståndare för Järnvägsgruppen.

Effektiva godstransporter
Järnvägssystemet är eftersatt i Sverige och delar av Europa. Det kommer att ta omkring tio år innan systemet är uppgraderat och motsvarar den standard som vi tidigare haft. Det finns ett stort underhållsbehov och här arbetar Järnvägsgruppen för att ta fram nya, effektiva lösningar som kan implementeras efter hands.
– I anslutning till stora städer har vi nått kapacitetsgränsen på flera håll. För att främja utvecklingen och förlänga livslängden på befintliga system forskar vi inom området effektiva godstransporter. I huvudsak handlar det om att ta fram lösningar för hur vi kan nyttja befintliga system mer effektivt eftersom vi inte kommer att kunna byta ut hela system över en natt. Vi måste fortsätta köra med befintliga resurser, men samtidigt transportera mer gods och fler människor. Det är minst sagt en utmaning, säger professor Raid Karoumi, som driver flera projekt inom Järnvägsgruppen.

Kortsiktiga och långsiktiga lösningar
Några exempel på lösningar är att lasta mer på godstågen, att frakta mer på befintliga spår. Undersökningar visar att spåren klarar viss ökad belastning, men man måste specifikt se över sårbara områden som exempelvis broar. Genom att bygga fler mötesplatser kan fler tåg rulla inom samma system. Detta är dock en kortsiktig lösning.
– I det långa loppet krävs omfattande uppgraderingar som kommer att ta många år att genomföra. Vi kan dock redan nu förbereda industrin genom att dela med oss av vår kunskap och fokusera på vad som är genomförbart för att minska systemets sårbarhet, fortsätter Raid Karoumi.
Om vi tänker oss att höghastighetståg är framtiden så handlar det inte så mycket om tågets maximala hastighet utan mer om medelhastigheten och restiden. Effektivitet mäts i medelhastighet och för att uppnå högre effektivitet i framtiden så måste flaskhalsar i systemet byggas bort. Broar och mötesplatser är exempel på flaskhalsar som i dagsläget medför en lägre medelastighet.
Detta är bara en del av forskningen inom Järnvägsgruppen, som även täcker in områden som elsystem, ljud och vibrationer samt fordonsteknik. Dessutom finns Sveriges enda samordnade högre utbildning inom järnvägsteknik och system vid KTH.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top