Materialforskare drivande i jämställdhetsprojekt på KTH

Jämställdhetsarbetet på Kungliga tekniska högskolan (KTH) gör framsteg. Med olika projekt har man för avsikt att skynda på arbetet och uppmuntra fler till att både vilja och våga ta upp kampen för mer jämställda forsknings- och utbildningsmiljöer. Harrietprojektet inom Hero-m, en Vinnova-finansierad centrumbildning vid Skolan för industriell teknik och management (ITM), är ett framstående exempel som fått stor uppmärksamhet.

Projektet Harriet grundar sig på forskning om könsordning i organisationer med särskilt fokus på förändringsarbete. Projektet handlar om att omsätta dessa teoretiska kunskaper i praktiken inom ramen för forsknings- och innovationsmiljöer.
Forskargruppen Fosfor, som bedriver forskning om genus, organisation och ledning, samarbetar med VINN Excellence Centrum Hero-m i syftet att implementera modeller för hur man kan arbeta med jämställdhetsfrågor i teknikorienterade forskningsmiljöer.

Ambitionen med Harriet
Deltagarna i Harrietprojektet kommer från Institutionen för Materialvetenskap vid KTH, Sandvik, Swerea KIMAB, SSAB EMEA, Seco Tools och Erasteel.
– Projektet skapades som en fortsättning på ett tidigare projekt som finansierades av VINNOVA, säger Charlotte Holgersson, forskare vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation, som var med även då det första delprojektet genomfördes och är projektledare för Harrietprojektet.
Hero-m har skapats för att utveckla nya designmetoder och tillämpa dem på industrirelevanta material.
– Ambitionen är att stärka jämställdhetsperspektivet i forskningsmiljöer som finansieras av VINNOVA. Hero-m är en bra utgångspunkt eftersom centret involverar kompetens från både akademin och industrin, förklarar Annika Borgenstam, föreståndare för Hero-m.

Mätbara synergieffekter
Harrietprojektet har genererat en hel del resultat sedan starten och det finns flera mätbara synergieffekter.
– Projektet har synliggjorts internt på KTH och bidragit till att jämställdhetsfrågorna uppmärksammas mer, säger Charlotte Holgersson. – I fjol startade vi exempelvis ett kvinnligt nätverk där kvinnor från Hero-m är med tillsammans med branschorganisationen Jernkontoret. Vi har även arbetat med teknologer som läser vid programmet Materialdesign på KTH, ett av resultaten från detta är att deras sektion nu har en jämställdhetsplan och arbetar aktivt med dessa frågor, berättar Ida Borgh, doktorand vid Institutionen för Materialvetenskap.
Doktoranden Peter Kolmskog arbetar i projekt tillsammans med bland andra Ida Borgh. Han understryker vikten av att satsa på samhällsrelevanta frågor:
– Harriet har tagit mycket tid, men vi får så mycket tillbaka eftersom det ökat engagemanget för jämställdhetsfrågor på hela institutionen. Jämställdhetsarbete är inget unikt för vår institution, men vi har visat framfötterna genom att vara bland de första som vågar satsa på den här typen av projekt.

Harriet påverkar hela KTH
Harriet kommer att drivas vidare inom ramen för Hero-m. En årlig workshop och en doktorandkurs ska säkerställa att jämställdhet kommer att fortsätta vara på agendan och att kunskap om jämställdhetsfrågor förs vidare till nästa generation forskare.
– Harrietprojektet initierades 2009. Eftersom jämställdhetsfrågor inte har något bäst-före datum så kommer arbetet att fortgå och förhoppningsvis kommer liknande projekt att startas upp vid andra institutioner. Vi känner att vi verkligen har lyckats bidra med något som kan göra stor nytta och hoppas bidra till genomgående och bestående förändring på hela KTH, säger Charlotte Holgersson som avslutning.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top