Odontologisk forskning banar väg för multifunktionella behandlingar

Tandläkarutbildningen och den odontologiska forskningen som etablerades i Umeå redan 1956 ligger till grund för bildandet av Umeå universitet. Tandläkarhögskolan blev en del av universitetet som odontologisk fakultet i början av 1960-talet och verksamheten blev sedermera upptagen i Medicinska fakulteten. Idag bedrivs det mesta av den odontologiska forskningen och utbildningen, bland annat för tandläkare, tandtekniker och tandhygienister, vid Institutionen för odontologi.

– Vi är mycket stolta över att ha alla de odontologiska utbildningarna samlade på ett ställe här i Umeå. Studenter utbildade här har en mycket hög anställningsbarhet på arbetsmarknaden säger professor Margareta Molin Thorén, prefekt för institutionen, inledningsvis.

Tvärvetenskaplig forskning
Forskningen vid institutionen är tvärvetenskaplig och förutsätter samarbete mellan olika institutioner både i Umeå och vid andra universitet. I huvudsak bedrivs forskning i de två stora munsjukdomarna karies och tandlossning, med kunskapsalstring kring sjukdomarnas förebyggande och behandling av tand och tandsubstansförluster med biomaterial. Dessutom intresserar sig många forskare för munslemhinnan, spottkörtlarna, käkmuskulaturen och käkbenet i olika projekt inriktade på exempelvis kariessjukdomens utbredning och förändring hos barn och ungdomar och om vilka riskfaktorerna är för denna sjukdom.
En stor del av institutionens laboratoriebaserade forskning bedrivs i samverkan med Norrlands universitetssjukhus. I samtliga projekt samverkar institutionens forskare med kollegor vid andra institutioner.

Probiotisk behandling av karies
Professorerna Nicklas Strömberg och Anders Esberg forskar på genetiska och livsstilsberoende kariessjukdomar. Upp till 15 procent av den svenska befolkningen är gravt sjuk i karies eller tandlossning, en förvånande hög siffra med tanke på senare års tunga investeringar i åtgärder för förbättrad munhygien. Det visar sig att dessa högriskpatienter inte kan förebygga karies med förändringar i vare sig kost- eller hygienvanor.
– Vi har påvisat två humana benägenhetsproteiner vilka kan diagnosticera såväl högriskindivider som subtyper av karies, genetiska eller livsstilsberoende, förklarar Nicklas Strömberg. Den genetiska typen kännetecknas av mycket karies och fäste av kariesbakterier utan betydlig påverkan från kost och munhygien. Den livsstilsbetingade typen kännetecknas däremot av mindre karies och andra fästemönster till följd av gravt försämrad munhygien.
Nicklas Strömberg förklarar att kartläggning av fästeproteinerna har påvisat möjligheten till flourliknande preparat, bland annat en skyddspeptid som blockerar syraproduktion hos kariesbakterierna och som stimulerar växt av skyddsflora.
– Vi kan se en framtid med lösliga infektions- och inflammationshämmare som prebiotika, det vill säga specifika molekyler som stimulerar en probiotisk skyddsflora, fortsätter Nicklas Strömberg.

Parodontit – en svåråtkomlig folksjukdom
Parodontit, huvudorsaken till tandförluster, är en av världens vanligaste infektionssjukdomar och drabbar miljoner människor årligen. Parodontit är en inflammationsrelaterad nedbrytning av tandens bindvävs- och benfäste, vilket kan leda till tandförluster. Sjukdomen är svår att bota, och om bennedbrytningen är omfattande går det inte att vända processen. Det är därför mycket angeläget att identifiera riskindivider innan sjukdomen bryter ut.
Dentala implantat ersätter de förlorade tänderna, men löser inte problemet eftersom studier visar att förekomsten av periimplantit, inflammationer kring implantat, drabbar personer som haft parodontit i mycket större utsträckning.
– Trots att samhället satsar stora summor på att informera om riskerna för att öka medvetenheten kring hur viktigt det är med en god munhygien samt att rökning, som är den största dokumenterade riskfaktorn för att utveckla parodontit, har minskat under senare år så kvarstår problemet. En omfattande svensk epidemiologisk studie visar att lika många människor drabbas av grav parodontit nu som för 40 år sedan, upplyser universitetslektor Pernilla Lundberg som leder ett omfattande kliniskt projekt med inriktning på nya genetiska- och biokemiska markörer för att identifiera riskindivider och behandlingsstrategier.
I ett längre perspektiv kan studierna leda till nya läkemedel som verkar på de gener och signalvägar som visat sig betydelsefulla för att vissa individer att utvecklar parodontit.

Smärta i käken länkad till rygg och nacke
Smärta och funktionsstörningar i käksystemet är relativt vanligt i befolkningen och vanligare bland kvinnor än män. Tillståndet bidrar till nedsatt oral hälsa och livskvalitet och kan påverka såväl stämningsläge som arbetsförmåga. Det finns samband mellan funktionsstörning i käksystemet och värk i övriga kroppen samt nedsatt allmän hälsa.
När käkmuskulaturens kapacitet blir nedsatt väljs mat som är svår att tugga bort, vilket förvärrar och troligen förlänger tillståndet ytterligare. En bettskena används traditionellt för att minska belastningen, men är kanske inte en långsiktigt bra lösning eftersom den inte kurerar åkomman utan enbart lindrar symtomen.
Professor Anders Wänmans forskargrupp arbetar med att utveckla nya behandlingsmetoder för att träna och bygga upp kapacitet och tolerans i käksystemet. Gruppen jämför effekt av träning med användning av bettskena. Forskningen har fått stöd från Vetenskapsrådet och Västerbottens läns landsting och kommer förhoppningsvis att ge tandläkare bättre beslutsunderlag för behandling av patienter med smärta och funktionsstörning i käkarna.
– Våra tidigare studier visar att smärta i nacke och rygg ger ökad risk för smärta i käkarna och vice versa. Projektet syftar därför också till att undersöka sambandet och skapa förståelse för hur denna spridning av smärta sker. Här samarbetar vi med Centrum för Belastningsskadeforskning vid Gävle högskola och Institutionen för medicinsk teknik här i Umeå, berättar Anders Wänman.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top