Stora anslag för Umeåforskare

Professor Marene Landström vid Umeå universitet bedriver tillsammans med sin forskargrupp ett av norra Europas största forskningsprojekt inom prostatacancer med anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på 36 miljoner kronor. Professor Stefan Marklunds forskarlag har fått lika mycket från samma stiftelse för sin forskning på ALS, som anses vara världsunik.

Forskningen vid Institutionen för medicinsk biovetenskap är tvärvetenskaplig och involverar experter från flera discipliner. Många projekt är också internationellt framträdande med samarbetspartner från utländska universitet. Kunskapsområdena är skiftande och spänner över mycket breda områden, den gemensamma nämnaren är att forskargrupperna använder molekylära metoder för att studera biologiska processer. Både Marene Landström och Stefan Marklund är knutna till institutionen.

Cancerforskning når nya höjder
Marene Landströms forskning lyfts till nya höjder tack vare anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Forskargruppen rekryterar nu en handfull erfarna forskare med olika kompetens till sig, för att kunna driva projektet med hög intensitet.
– Vår typ av forskning är mycket resurskrävande eftersom vi gör avancerade tumörbiologiska undersökningar i både cellkulturer och i vävnadsprover från människor. Vi har genom bra samarbete med Norrlands universitetssjukhus tillgång till biologiskt material. Utan det kan vi inte bedriva forskningen. Vi siktar bland annat på att hitta nya biomarkörer för att lokalisera olika riskfaktorer kopplade till utveckling av prostatacancer, berättar Marene Landström.
Genom ett oväntat fynd har gruppen lyckats identifiera olika signalkomponenter som man tror påverkar utvecklingen av prostatacancer. Man har också hittat möjliga samverkande faktorer mellan inflammation och cancercellers förmåga att bli aggressiva. Detta kommer också att kunna studeras vidare, tack vare stödet från Wallenbergs stiftelse.
– Vi hoppas på att kunna identifiera nya måltavlor för läkemedel med klinisk nytta inom fem år. Genom att kartlägga tumörbiologiskt material från människor så hoppas vi på att kunna analysera var, när och hur sjukdomer bryter ut och hur den utvecklas. I framtiden hoppas vi således på att kunna utveckla substanser som blockerar cancercellernas invasivitet.
Eftersom europeiska män lever längre idag så räknar man med en ökning i antalet män som insjuknar i prostatacancer, som vanligtvis utvecklas hos män över 60. Sjukdomen kan dock utvecklas tidigare.
– Om vi kan hitta nya biomarkörer så kan vi också förbättra diagnostiken och på sikt utveckla mer individanpassade tester. Vår förhoppning är också att kunskapen kan komma till nytta inom annan cancerforskning. Projektet som är multi-disciplinärt drivs tillsammans med internationellt framgångsrika forskare i sitt respektive fält; Anders Bergh, professor i patologi och Thomas Borén, professor i medicinsk biokemi, båda vid Umeå Universitet. Vi har redan ett väletablerat samarbete med Carl-Henrik Heldin professor i cell och molekylärbiologi, som leder Ludwiginstitutet för Cancerforskning vid Uppsala universitet och vi inleder nu ett samarbete med Ulf Landegren, professor i molekylär medicin, Uppsala Universitet. Vi hoppas på att kunna dra nytta av varandras kompetens ännu mer i framtiden, säger Marene Landström.

Nytt läkemedel mot ALS inom tidigast fem år
ALS är en sjukdom i centrala nervsystemet som angriper motornervcellerna, vilka har till uppgift att skicka signaler till musklerna så att vi kan röra oss. Sjukdomen är aggressiv och börjar oftast i ryggmärgen och leder snabbt till förlamning av olika kroppsdelar. Till slut nås andningsorganen vilket leder till att patienten dör. Det finns ännu inga läkemedel eller behandlingar som kan bota ALS utan enbart lindra sjukdomen i dess tidiga skede.
ALS drabbar ungefär en på 400 och en tiondel av de som insjuknar bär på en muterad gen som ökar risken för att utveckla sjukdomen, så kallad familjär ALS. De flesta insjuknar i 60 årsåldern men det finns fall där barn och tonåringar har insjuknat.
Forskningen inom ALS är tvärvetenskaplig och geografiskt gränsöverskridande med nyckelaktörer i bland annat Umeå och Stockholm. Forskargruppen består av ett 30-tal personer varav några har arbetat tillsammans i över tio år. Bland andra Thomas Brännström, professor i neuropatologi, Stefan Marklund som är professor i klinisk kemi, professor Peter Andersen som är verksam neurolog på Norrlands universitetssjukhus samt Mikael Oliveberg som är professor i biokemi vid Stockholms universitet.
– Vi kompletterar varandras kunskaper väl och har samarbetat tätt under åren, säger Stefan Marklund. I samband med vår senaste ansökan till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse så har ytterligare en person tillkommit, gruppledaren Jonathan Gilthorpe som också är verksam på Norrlands universitetssjukhus. Vi har tillsammans lyckats utveckla bra modeller för sjukdomen.
Forskargruppen har tillgång till biologiskt material från ett 70-tal patienter.
– Vi måste i första hand bygga vidare på vår kunskap och i sjukdomsmodeller som cellkulturer förstå hur sjukdomen utvecklas och sprids. Från det kan vi förhoppningsvis utveckla metoder för att bromsa sjukdomsförloppet. Vi är ganska säkra på att ALS är en prionlik sjukdom, precis som den så kallade galna kosjukan som härjade för över tio år sedan. Vi befinner oss fortfarande i ett mycket tidigt skede, prognosen för att kunna utveckla ett läkemedel med antikroppar som binder de farliga proteinaggregaten ligger på mellan fem till tio år från idag, tror Stefan Marklund.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top