Storskaliga infrastrukturella projekt kräver nya statistiska modeller

Stämmer det att Stockholms tunnelbana inte skulle ha visat lönsamhet om man gjort en lönsamhetskalkyl när den planerades på 1940-talet? De flesta är ense om att tunnelbanan var en bra idé som format det moderna Stockholm till en stad med fantastisk kollektivtrafik. Det visar sig att den olönsamma tunnelbanan endast är en myt, men även att det finns brister med nuvarande kalkylmetoder i täta och växande storstäder. Forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) söker kartlägga problematiken och skapa nya modeller för framtagning av långsiktigt hållbara kalkyler.

Forskarna Daniel Jonsson och Erik Jenelius driver samhällsaktuella projekt kring modern infrastruktur vid Institutionen för transportvetenskap, KTH.

Varför tunnelbanan fungerar så bra
Daniel Jonsson har genomfört en storskalig studie över hur tunnelbanesystemet i Stockholm fungerar.
– En anledning till att tunnelbanesystemet fungerar så bra som det gör är att staden har planerats och förtätats efter implementering av tunnelbanans infrastruktur. De områden som tidigare var avlägsna har nu blivit lättillgängliga och upplevs som nära. Tunnelbanan är en förutsättning för att stadens olika delas ska kunna samverka och fungera tillsammans som en helhet, förklarar Daniel Jonsson.
En annan stor fördel med tunnelbanan är den stora kapaciteten. Ungefär 70 procent av Storstockholms arbetskraft reser dagligen med tunnelbanan. Ingen annanstans i Sverige är siffran för kollektivt resande så hög.

Förbättrad infrastruktur knyter ihop regioner
Bostadsbrist leder till större arbetspendling vilket i sin tur ökar bränsleförbrukningen och påverkar miljön negativt.
– Vi undersöker dagens arbetsmarknad utifrån ett perspektiv med förbättrad infrastruktur. Det råder ingen tvekan om att en förbättrad infrastruktur knyter ihop regioner och ökar möjligheterna för bättre matchning på arbetsmarknaden. På det viset är tunnelbanan också en stor framgångsfaktor för Stockholm, upplyser Daniel Jonsson.
Dock kvarstår det faktum att tunnelbanesystemet påverkat bostadsplaneringen så att den är mer utspridd. Daniel Jonsson fortsätter:
– Trots sina fördelar kan vi alltså konstatera att tunnelbanan även uppmuntrar till ökat bilanvändande. Tunnelbanan används som mest för arbetspendling, men alla övriga ärenden görs med bil. För att råda bot på det förtätas staden ytterligare, och vår förhoppning är att man med hjälp av våra kalkyler ska kunna fånga upp fördelarna ytterligare.

Bidrar med kunskap för bättre beslutsfattande
Erik Jenelius undersöker hur trafiken ser ut på vägar och gator i Stockholm.
– I min forskargrupp samlar vi in data och bearbetar den för att få fram statistik över trafikmängden under vissa tidpunkter. Vi mäter bland annat medelhastigheten i olika delar av staden och kan därmed också beräkna restider. Den här typen av kunskap är grundläggande för alla kollektivtrafiksystem.
För att få en komplett bild över trafikflödet används flera olika datakällor, bland annat GPS-signaler från närmare 1500 taxibilar i Storstockholm. Genom att de skickar information om sin lokalisering samt klockslag kan Erik Jenelius forskarteam knyta ihop punkterna mellan olika platser och beräkna hur lång tid det tar att resa från A till B.
– Detta är ett långsiktigt forskningsprojekt där vi ska bygga upp en databas med historik av olika hastigheter under olika tider på dygnet. Vi kopplar detta till variation under olika dagar och undersöker också hur vädret kan spela in. Vi utvärderar också effekten av trängselskattesystemet i Stockholm, berättar Erik Jenelius.
Forskningen ligger till grund för framtida beslutsfattande om vägar och trafiksystem i Storstockholm. Alla transporttyper som går på väg är av intresse, det vill säga person- och godstransporter med bil, buss och lastbil.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top