Svenskt Näringsliv föreslår en rad åtgärder för att skapa bättre innovationsklimat i Sverige

Hösten 2012 presenterade regeringen sin forsknings- och Innovationspolitiska (FoI) proposition för perioden 2013 – 2016. Under hösten kom också den nationella innovationsstrategin. Svenskt Näringsliv granskar frågorna i både FoI-propositionen och innovationsstrategin och kommer med egna förslag för att stärka det svenska innovationsklimatet.

Det står klart att ett framgångsrikt företagande och ett positivt innovationsklimat är avgörande för att vi i Sverige ska kunna fortsätta konkurrera globalt. Vi är traditionellt duktiga på att investera i forskning och utveckling. Faktum är att Sverige hamnar på topplistan över nationer som satsar mest på FoU i världen i förhållande till BNP. Trots det så hamnar vi på genomsnittet i Europa när det gäller vad vi får ut av satsningarna i termer av innovationer. Situationen är med andra ord den att vi trots en välutbildad befolkning och en stark vilja att satsa på FoU presterar mediokert på innovationssidan.

Samverkan borde uppmuntras mer
Tobias Krantz är chef för utbildning, forskning och innovation inom Svenskt Näringsliv och har tidigare varit Sveriges högskole- och forskningsminister. Han adresserar här övergripande frågan om vad som borde göras för att skapa ett bättre innovationsklimat i Sverige:
– Om vi ska få fart på innovationsklimatet måste vi först få fart på näringslivet med bättre villkor för företagande. Då kommer vi snart in på näringslivspolitiska frågor rörande företagarstöd och skattefrågor. Förutom det så krävs också ett genomgripande bättre samarbete mellan näringsliv och akademi.
Flertalet undersökningar bland företag och forskare visar att båda parter är mycket positivt inställda till samverkan, man anser från båda sidor att det finns mycket att vinna på ökad interaktion.
– Studier av projekt där forskare och företag samverkat visar att forskningsresultaten blir bättre och leder till ökad publicering, samtidigt som företagen får större inkomster. Därför borde samverkan stimuleras betydligt mer än vad som görs idag. Vi har föreslagit en innovationspremie för ökat samarbete, samt en idé om skattestimulans för företag som anställer medarbetare som jobbar med FoU.

Innovationspremien
Svenskt Näringsliv har föreslagit flera åtgärder, bland annat har man lanserat en idé om ekonomisk stimulans som motiverar till samverkan i form av en innovationspremie. Frågan utreds nu och lämpliga resursfördelningssystem diskuteras. En av frågorna handlar om konkurrens – hur ska premien fördelas?
– I Sverige avsätts oerhört stora summor för satsningar inom FoU. Vår forskning måste då svara upp mot höga förväntningar och hålla högsta möjliga klass. Då måste vi också skapa större drivkrafter för att skapa hög kvalitet, konkurrens är en naturlig del av det. Konkurrens har alltid varit ett naturligt inslag i akademiska forskningsmiljöer, om vi kan använda det som drivkraft för ökad kvalitet så ska vi också göra det, anser Tobias Krantz.

Skattestimulans
En annan lösning som ökar samverkan mellan akademi och näringsliv är instiftande av skattereducering för företag som anställer medarbetare med forskarbakgrund. Sverige är ett av få europeiska länder som inte har någon sådan skattestimulans. Det går inte ihop med regeringens strävar efter att stötta företagande och skapa en bättre grogrund för innovationer.
– Företagsskattekommittén har lämnat ett förslag där personer med FoU-bakgrund ska kunna anställas med viss skattereducering. Från Svenskt Näringslivs sida hade vi önskat att man föreslagit en ännu kraftigare reducering än den som idag är aktuell, men vi ser fram emot en utveckling av frågan, kommenterar Tobias Krantz.

Högre kvalitet ger bättre innovationsklimat
Företagens villkor och den akademiska utbildningens kvalitet är avgörande för innovationsklimatet. Svenskt Näringsliv välkomnar en bredare satsning på både utbildning och forskning, där en särskild investering görs på kvalitetshöjning.
– Om vi även i fortsättningen ska vara en framstående FoU-nation så måste vi höja nivån på forskningen. Detsamma gäller för undervisningen i skolan. Svensk forskning har kritiserats för att hålla en relativt låg nivå i förhållande till hur mycket pengar som satsas på FoU. Det är oroväckande. En lösning kan vara att satsa på unga forskare med speciella program riktade till just den här målgruppen. Vi måste samtidigt bli bättre på att rekrytera utländska forskare till Sverige, men här kommer skattefrågan återigen in.
Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen, detta skrämmer bort duktiga forskare från andra länder och det gör det svårare för Sverige att behålla inhemska talanger.
– Det är ingen tillfällighet att ett av världens största läkemedelsföretag gjort en storsatsning i Storbritannien efter att deras regering reviderat skattesystemet. Vi måste ta lärdom av det och förfina våra egna system för att lyckas i framtiden. Jag tror också att svensk forsknings- och innovationspolitik gynnas av att politiker på båda sidor, dvs. från näringsliv och akademi, överbryggar glappet och öppnar för ökat samarbete, säger Tobias Krantz.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top