Uppsalaforskare återskapar historien – från Turkiet till Gamla Uppsala

Det finns en tendens hos oss människor att tänka kortsiktigt och basera viktiga beslut på erfarenheter som ligger relativt nära oss själva. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan stora beslut grundas på i bästa fall ett par decenniers observerade trender, när vi i själva verket har mycket att lära från flera hundra – ja till och med flera tusen års tidigare erfarenheter. Forskare vid Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet söker tillgängliggöra viktig kunskap om hur världen en gång har sett ut och presenterar sin forskning på bred front i allt från akademiska tidskrifter och böcker till populärvetenskapliga tv-dokumentärer och artiklar.

Professor Lars Karlsson och forskare John Ljungkvist vid Institutionen för arkeologi och antik historia driver två mycket olika forskningsprojekt men har ändå samma mål med sitt arbete: att bidra till ökad kunskap om hur världen har sett ut, hur samhället förändras och vad det betyder för oss idag. Lars Karlsson har under de senaste 20 åren arbetat i Labraunda i Turkiet där man gjort flera utgrävningar sedan Uppsalaforskaren Axel W. Persson kom till området redan 1948. John Ljungkvist är engagerad i utgrävningar i Gamla Uppsala, ett område som faktiskt är ett av Sveriges mest kända fornminnen.

Återskapandet av Zeus-kulten i Labraunda, Turkiet
Det som är speciellt intressant med utgrävningarna i Labraunda är att de alltid varit kopplade till Uppsala. Det var forskare från Uppsala som återskapade historien i Labraunda genom sina fynd. Axel W. Persson var först ut i slutet av 1940-talet. Han sökte i första hand efter fyndigheter från bronsåldern, vilket inte påträffades under Perssons tid men som hör till de senaste fynden från Lars Karlssons utgrävning då man bl.a. hittat skärvor från lerkrukor och obsidian som kopplats till bronsåldern.
Helgedomen i Labraunda fick en ny renässans under kung Maussollos, som
regerade 371 - 355 f.Kr. Det var han som byggde en så stor grav åt sig själv,
det s.k. Mausoleet i Halikarnassos, att alla stora gravmonument nu bär hans
namn, mausoleum. Kung Maussollos var troligtvis en av världens rikaste personer på sin tid, han byggde flera mäktiga byggnader i Labraunda varav bl.a. ett tempel för åsk- och himmelsguden Zeus.
– Eftersom vi har hittat obsidian, som användes under förhistoriska kulturer i vapen bland annat, kan vi dra slutsatsen att helgedomen är betydligt äldre än arvet från Maussollos. Den fanns redan då kungen kom till Labraunda, obsidianen och keramiken daterar sig till ca 3000 år f. Kr. Vad Maussollos gjorde var att skapa en gemenskap kring helgedomen, han skapade en kult kring Zeus i Labraunda, förklarar Lars Karlsson.
I Labraunda finns en kännetecknande kluven klippa. Kanske trodde folket i Labraunda på Maussollos tid att Zeus klöv klippan med sin dubbelyxa för att släppa fram källvattnet och därmed trygga vattenförsörjningen i området. Naturformationen är unik, vattentillgången är fortfarande god och idag säljs vattnet, som anses vara heligt, på flaska. Utgrävningen i Labraunda är Sveriges äldsta och största projekt i Turkiet, den akademiska världen är oerhört intresserad av området och bl.a. franska forskare finns också på plats.

Gamla Uppsalas tydliga roll i världsekonomin
Gamla Uppsala är en mytomspunnen plats som omnämns mycket tidigt i gamla isländska sagor från fornnordisk tid. Det finns också ett stort antal runstenar runt om i Sverige där Gamla Uppsala omnämns. Det har forskats i området under lång tid, men man har inte tagit ett helhetsperspektiv kring bebyggelsen för att avgöra levnadsmönster och standard. För ca tre år sedan började John Ljungkvists forskargrupp undersöka området. Med modern teknik kan stora arealer skannas av elektroniskt och med hjälp av GIS (Geografiskt Informationssystem) kan detaljerade kartor skapas över hur det kan ha sett ut för minst 2000 år sedan i Gamla Uppsala.
– Under 2011 grävde vi fram den hittills mäktigaste byggnaden i området, den spektakulära Kungsgården, en 50 meter lång festsal från Vendeltiden (ca år 550 - 800). Kungsgården omnämns i de gamla isländska sagorna med koppling till mäktiga kungar från Mälardalen och Uppsala. Kungsgården vittnar om Gamla Uppsalas starka ställning i samhället, eftersom det investerades mycket pengar i att bygga upp en så pass pampig byggnad, säger John Ljungkvist, som nu är i färd med att skriva en bok om utgrävningarna i Gamla Uppsala.

Global ekonomi inget nytt fenomen
Hur kan vi dra nytta av kunskap som grundats för över tusen år sedan?
Om vi tar ekonomin i Europa som exempel, så kan vi med hjälp av väldokumenterad forskning se att den ekonomiska situation som råder idag inte baseras på ett nytt fenomen. Den globala ekonomin fanns redan under Romartiden och det finns fynd från Alexander den Stores tid som vittnar om en global handel som etablerats ännu tidigare. Grekerna anses
även ha präglat världens vackraste mynt, se t.ex. guldstateren från Alexander den stores far Filip II som hittades i årets utgrävningar i Labraunda.
Med hjälp av arkeologiska fynd så vet vi att det då liksom nu gick upp och ner inom det finansiella. Vi har med andra ord oerhört mycket att lära från svunna tider, kunskap som är till stor nytta idag.
– Historievetenskap bör därför inte begränsas till det senaste århundradet, utan snarare öppna möjligheter att se flera tusen år tillbaka för att förstå samhällets utveckling och ständiga förändring. Gamla Uppsala är ett bra exempel där vi kan se hur svensk och nordisk ekonomi har förändrats i takt med den globala ekonomin genom tiderna, poängterar John Ljungkvist.


Utbildning SNL 2013-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-2

Huvudtema: Utbildning
Sverige mot världen?

I princip dagligen kan vi läsa i dagstidningarna om hur outsourcing och nedskärningar hotar våra svenska företag. Det som kanske inte alltid kommer fram är hur en ökad global konkurrens framförallt hotar den långsiktiga tillgången till framstående kompetens i Sverige.

Back to top