Nya utsläppsregler ställer till det för industrin

En stor del av Sveriges basindustri omfattas sedan den 7 januari i år av ett nytt EU-direktiv som reglerar utsläppsvillkor för verksamheten. Miljöförbättrande åtgärder ska naturligtvis främjas – men det krävs tydliga riktlinjer för hur och när det ska göras. Miljörättsjurister på Foyen Advokatfirma är oroliga för hur industrin ska klara övergången.

Det nya EU-direktivet om industriutsläpp, IED-direktivet, kan ställa till det för svensk industri som redan är hårt pressad under lågkonjunkturen.
Pia Pehrson, Advokat och Partner på Foyen Advokatfirma, förklarar att de nya reglerna har införts innan man i Sverige har hunnit ta fram en tydlig förordning vilket nu medför att ingen vet vad som gäller, hur verksamheten ska rapporteras eller vilka myndigheter som har ansvaret.
– Det är i första hand energianläggningar, kemisk industri, stål-, avfalls-, pappers- och livsmedelsindustri, viss förädlande träindustri samt stora djurhållningsenheter som drabbas. Uppskattningsvis handlar det om cirka 1100 verksamheter i Sverige som berörs, många av dem är stora industrier och arbetsgivare vilket är ännu mer oroande med tanke på osäkerheten på arbetsmarknaden, säger Pia Pehrson.

Föreskrifter saknas
Direktivet omfattar industrins utsläppsvillkor där tillämpad teknik med mera ska bestämmas genom slutsatser om bästa tillgängliga teknik, så kallade BAT-slutsatser. Dessa bestäms genom olika kommittéförfaranden i EU och beslutas av EU-kommissionen.
Utsläppsvillkoren ska framgå av en svensk förordning, industriutsläppsförordningen som borde ha trätt i kraft 7 januari 2013.
– I bästa fall kan en sådan förordning vara på plats i slutet av maj, trots att lagen trädde i kraft redan i januari. Oroväckande är också att det saknas föreskrifter och vägledande råd från exempelvis Naturvårdsverket. Om en förordning är på plats innan sommaren kan vi räkna med föreskrifter först mot hösten, menar Pia Pehrson.
Det betyder att varken glas- eller stålindustrin – som är först ut att drabbas – fortfarande inte vet vad som gäller eller hur man ska anpassa sig. Inte heller tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna, har några regler eller vägledande dokument att hämta ledning från. Det planeras inte heller för några övergångsbestämmelser i lagstiftningen utan de nya reglerna gäller från 7 januari som tidigare bestämt.
Det är fortfarande oklart hur och hos vilken myndighet man kan söka dispens från de nya kraven. Diskussioner har dock förts om att dispenserna ska handläggas av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer (MPD). Då blir belastningen på redan överbelastade MPD ännu högre vilket bland annat kommer att skjuta vindkraftstillstånd på framtiden eftersom IED-direktivet måste prioriteras.

Ohållbar situation
Svensk industri borde stärkas genom att man satsar på miljöförbättrande åtgärder och inför direktiv som kan bli till konkurrensfördelar. Men som det är nu uppstår allmän förvirring eftersom verksamhetsutövarna vill göra rätt för sig men fortfarande är det oklart hur arbetet ska gå till.
– Våra överbelastade miljöprövningsmyndigheter, som redan har långa handläggningstider, kommer att få ännu mer att göra nu med det nya direktivet. Det finns ännu inga tecken på att de kommer att förstärkas kompetens- eller kapacitetsmässigt. Önskvärt vore att införa övergångsbestämmelser till den nya industriutsläppsförordningen så att verksamheterna får tid att anpassa sig. Annars hotar en ohållbar situation för såväl verksamhetsutövare som tillsynsmyndigheter, poängterar Pia Pehrson.

Foyen Advokatfirma
Foyen Advokatfirma är en affärsjuridisk fullservicebyrå med särskild inriktning på teknikrelaterad juridik. Det innebär att vi bistår våra klienter inom alla affärsjuridikens arbetsområden men att vi är särskilt inriktade mot teknikintensiva branscher, i första hand bygg- och fastighetsbranscherna, energi industri samt IT- och telekom.

Energi & Miljö SNL 2013-3 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-3

Huvudtema: Energi & Miljö
Går det att tjäna pengar på hållbarhet?

Överallt kan vi läsa omplaner för hållbart stadsplaneringsarbete. Visionen om det klimatneutrala boendet är på väg att realiseras i full skala. Långenergihus, passivhus, till och energiproducerande plushus finns på flera ställen i landet ...

Back to top