Vindkraften ger drag i glesbygden

I Jämtlands län och i gränstrakterna i Sollefteå kommun byggs just nu vindkraft för tio miljarder kronor. Det är mycket pengar och en hel del hamnar i de glesaste av glesbygder.

Skulle det handla om investeringar i någon annan slags industri skulle slantarna hamna – i bästa fall i Östersund – eller troligare vid kusten i Sundsvall, eller någon annan större stad. Nu hamnar en hel del där de gör stor nytta, i glest befolkade områden i Norrlands inland.
Mellan Hammerdal i Strömsunds kommun och Ramsele i Sollefteå kommun är det ungefär fem mil. Trakten består av skogklädda höjder med allt mer avfolkade småbyar på plattmarken invid någon av de många sjöarna.
Men nu händer det grejer!
Så här mycket folk har det inte varit i bygden sedan mitten av 1800-talet och de stora avverkningarna då, säger Bo Schröder i Sörviken som hyr ut boende i fiskekampen till NCC.
De som kan historien säger att den tänkta vindkraftsutbyggnaden innebär större investeringar än när vattenkraften byggdes ut. Och just möjligen kan jämföras med flottningsledernas tillkomst och de stora timmerdrivningarna förrförra seklet.

I byarna mellan Hammerdal och Ramsele är allt boende som går att hyra ut också uthyrt. Över trehundra personer är verksamma i området med att resa vindkraftverk, bygga vägar , gjuta fundament och dra kraftledningar.

I grannbyn Görvik finns barackboendet Siemens Camp som hyser 70 personer som reser torn och monterar turbiner i Stamåsen. I Borgvattnet, Hocksjön och Lungsjön bor folk och ända nere i Ramsele står husvagnar med vindkraftsrallare på Rafnaslakts parkering.

I Görvik hade Marian Stranne tomatodling. Där växthusen stod står nu rader med blå baracker. Avtalet med turbinleverentören ger pengar som jobbar i bygden.
Jag köper så mycket som möjligt lokalt, berättar Marian Stranne.
Wiiks möbler i Hammerdal har fått leverera, Granngården i Strömsund säljer toapapper och hygienartiklar och Sportringen har fått leverera cyklar. Mat inhandlas och företag i trakten har fixat radiolänk från vattentornet i Hammerdal och dragit fiber till Camp Siemens, och till övriga bybor i Görvik. Wool Power i Östersund har levererat långkalsonger till de moderna rallarna. Lokala snickare har fått jobb liksom tvätten i Långsele.

Mellan Hocksjön och länsgränsen har SSVAB (Statkraft SCA Vind AB), NCC och Frölanders platskontor. Mitt i skogen kan det tyckas, men här ska vindparken Björkhöjden uppföras. Tillsammans med parken Ögonfägnaden i närheten handlar det om 123 verk.

Liksom i Stamåsens vindpark, som färdigställs nu under våren, märks att även om någon av huvudentreprenörerna är utsocknes eller till och med utländska så är det lokala eller regionala firmor som lite längre ned i näringskedjan får jobben. Det kan vara Ottossons Åkeri i Strömsund, Hotings lastbilscentral eller Hatten schakt & entreprenad. Etc, etc.

Det här handlar om förhållandevis kortsiktiga jobb och stordelen av investeringarna hamnar inte här så länge torn och turbiner inte produceras i området. Men vad som gäller nu är att investera i kompetens och maskiner för att ta fler affärer framöver.

Hur långt och länge vindkraftutbyggnaden kommer att pågå beror av EU-beslut, de egna statsmakternas överväganden, Europas ekonomi samt elpriserna på kort och lång sikt. Och i den mån Svenska kraftnät bygger ut överföringskapacitet.

I vilket fall kan vindkraften spela roll i glesbygden på längre sikt. Vindparken i Havsnäs i Strömsunds kommun ger 16 lokala årsarbeten, alltså motsvarande 16 heltidstjänster under drifttiden. Det betyder att det i denna avkrok, som kanske inte riktigt är världens ände, finns ett antal jobb så länge verken där snurrar.

Förutom fastighetsskötsel, snöplogning och annat ger parken, som ligger några mil från tätorten Strömsund, drygt åtta kvalificerade tjänster som vindkraftstekniker.

För de Helly Hansen-grabbar och –tjejer som vill bo kvar i de yttersta glesbygderna, köra skoter och jaga med mer, är vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund en stor möjlighet. Och skulle de tröttna på hembygden är det lätt fixat att göra motsvarande jobb i Japan, Australien eller Sydafrika. Exempelvis.

Förra året restes 20 verk i Jämtlands län med lite omnejd. I sommar ska ytterligare 70 upp och säsongen efter det handlar det om ett hundratal. Någorlunda lika ser det ut i resten av Norrland och säkert i många andra av landets glesare områden.

Torbjörn Laxvik, projektledare för Vindkraftcentrum.se

Energi & Miljö SNL 2013-3 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2013-3

Huvudtema: Energi & Miljö
Går det att tjäna pengar på hållbarhet?

Överallt kan vi läsa omplaner för hållbart stadsplaneringsarbete. Visionen om det klimatneutrala boendet är på väg att realiseras i full skala. Långenergihus, passivhus, till och energiproducerande plushus finns på flera ställen i landet ...

Back to top