När EU satsar på forskningen är Sverige en vinnare

En av de stora striderna kring EU:s långtidsbudget för tiden 2014 - 2020 handlade om hur forskningen skulle prioriteras. Krafterna som ville bevara sina stöd och bidrag, jordbruket, fisket och regionalpolitiken, ville inte ha några förändringar samtidigt som medlemsstaterna var ovilliga att betala lika mycket i medlemsavgifter som den förra sjuårsperioden. Moderaternas ledare i Europaparlamentet, Gunnar Hökmark, slogs för att EU – och medlemsstaterna – skulle dubbla anslagen till forskning.

Argumenten för att satsa mer på forskning är både tydliga och självklara, påpekar Gunnar Hökmark.
– För att vi ska kunna vända utvecklingen och ta oss ut ur den ekonomiska kris som många EU länder nu befinner sig i är det helt avgörande att satsa på åtgärder som skapar kunskap, innovation och tillväxt, säger han.
Drygt var femte publicerad forskningsrapport är från USA men Kina närmar sig med stormsteg. Nu är var tionde forskningsartikel som publiceras i världen kinesisk. Andra nationer är också på stark frammarsch, såsom Brasilien, Indien och Turkiet, som samtliga satsar hårt på forskning. Växande ekonomier i vår omvärld konkurrerar nu på allvar i jakten på de bästa forskarna och morgondagens innovationer.

Ökad forskningsbudget
Nu blev det inte en dubblering av EU:s forskningsanslag, men Gunnar Hökmark är ändå relativt nöjd med det aktuella resultatet med en ökad forskningsbudget, från 57 miljarder Euro till 72 miljarder för nästa period. Detta placerat i relation till att hela EU:s budget minskade med några procent.
– En stor del av totalt cirka 650 miljarder kronor kommer att gå till projekt i Sverige eftersom vi är bland de mest framgångsrika länderna att söka forskningsanslag på hög nivå. Medan Sverige utgör ungefär 1,8 procent av EU:s befolkning har vi de senaste åren lyckats ro hem 3,9 procent av EU:s forskningsanslag, informerar Hökmark.
– Vi kan således med den nya långtidsbudgeten räkna med att cirka 3,5 miljarder kronor per år fram till 2021eller mer kan komma Sverige till del. Det handlar med andra ord om forskningsanslag från EU på 24-25 miljarder under perioden.
Gunnar Hökmark är inte bara nöjd med att forskningsresurserna nu ökar utan också att jämfört med tidigare så förenklas och förtydligas reglerna för deltagande och ersättningsnivåer, så att det blir mer pengar direkt till forskning och mindre till krånglig EU administration. 

Koncentrerar resurser på excellens
Det finns många exempel på hur framgångsrika vi är i Sverige när det gäller forskning på hög nivå. ESS och MAX IV är högteknologiska centra för partikelforskning som Lund lyckats säkra mycket stora resurser för. Karolinska Institutet är en annan av de framgångsrika svenska forskningsinstitutionerna i det här sammanhanget. För två år sedan utsågs ett projekt om materialet grafen som leds från Chalmers i Göteborg till ett av EU:s två framtida teknologiflaggskepp.
Listan kan göras lång, den gemensamma nämnaren tycks vara förmågan att skapa storskaliga projekt baserade på gränsöverskridande samarbeten – både geografiskt och disciplinärt. Med den nya forskningsbudgeten bygger EU även ut Europeiska institutet för innovation och teknik, som stödjer utvecklingen av innovation i EU:s medlemsstater.
Den nya budgeten innehåller fyra nya tematiska områden. I två av dem är svenska universitet högaktuella. Det finns anledning att tro, och Gunnar Hökmark arbetar hårt för att Tekniska högskolan i Luleå och LKAB ska få en central roll i projektet ”Råvaror och hållbar prospektering”. Samtidigt samarbetar Lunds och Köpenhamns universitet för att få ett tungt ansvar för projektet ”Livsmedel för framtiden”.

Gunnar Hökmark fortsätter att arbeta för att EU:s forskningspolitik ska koncentrera resurserna på ”excellens”, det vill säga satsningar för att Europa ska kunna behålla täten i avancerad forskning. En av följderna är att Sverige, som redan är ett av EU:s mest forskningsintensiva länder, får ökade möjligheter att bli en vinnare i EU:s nya forskningsbudget.
– Det viktigaste är nog emellertid att högkvalitativ forskning alltid genererar synergieffekter. Det betyder att utökade forskningsinsatser i Sverige på sikt gynnar hela Europa, menar Gunnar Hökmark.


Utbildning/Forskning/Samverkan SNL 2014-2 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2014-2

Huvudtema: Utbildning/Forskning/Samverkan
En inspirationsresa

I det här numret av Näringsliv bjuder vi på en spännande blandning av olika teman. Det kan liknas vid en inspirationsresa med inslag från flera olika regioner, från norr till söder och från akademin till tillverkningsindustrin som exempel ...

Back to top