Ekonomisk historia ger indikationer om framtiden

Ett företags ekonomiska historia kan innehålla mycket kunskap som är relevant för att försöka förutspå framtida ekonomiska trender och varför de utvecklas. I nästa steg kan man förhoppningsvis påverka trenderna och därmed öka lönsamheten i företaget. Detta är bara en av många frågor som diskuteras inom Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, som därmed effektivt knyter ekonomins historia med dagens verklighet.

Allt fler företag efterfrågar kunskap om sin egen och andra företags historia. Syftet är att bygga upp en kunskapsbank som kan användas i marknadsföringssyfte och som ibland till och med kan bidra till att fatta bättre beslut gällande framtida inriktning. För många företag handlar ekonomisk historia med andra ord mycket om att dra lärdom om tidigare utveckling för att i mesta möjliga mån påverka en framtida utveckling positivt.

Företagshistoria som konkurrensmedel
Inom Uppsala Centre for Business History (UCBH), som är kopplat till Ekonomisk-historiska institutionen, bedrivs uppdragsforskning inom det mesta som rör företagshistoria, och ofta med speciell anknytning till ekonomisk utveckling samt underlag för att förutspå trender.
– Många företag drar nytta av sin historik för att skapa mervärde i varumärket. De har ofta utvecklat en story som vi associerar med företaget och som gör att vi känner igen just deras produkter eller tjänster. De använder sin historik som konkurrensmedel och försäljningsargument. Det finns en stor potential i det och den kan vi identifiera tillsammans med företag i vår uppdragsforskning, förklarar Sofia Murhem, prefekt vid Ekonomisk-historiska institutionen.
Det finns möjlighet för företag samt även organisationer inom offentlig sektor att samverka med Ekonomisk-historiska institutionen och UCBH på flera nivåer. Studenter kan utföra analyser och göra företagsbaserade projekt, forskare kan över en längre period studera företagets historik för att göra jämförelser med dagsläget. Det finns en uppsjö av idéer som kan leda till ett starkare varumärke genom att ta vara på sin historik.

En tydlig tillämpning
Att studera ekonomisk historia är att tillgodogöra sig viktig kunskap om det förflutna för att kunna förstå dagens verklighet och därmed även kunna dra slutsatser om framtiden. Forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen kartlägger aktuella frågeställningar om exempelvis ekonomiska kriser ur ett historiskt perspektiv för att skapa förståelse för hur de uppstår och fungerar. Det är också kopplat till hållbarhet inom näringslivet.
– De flesta företag har någon form av strategi för att vidareutvecklas och växa. Med ökad kunskap om sitt förflutna kan strategin förfinas så att den passar marknadens utveckling. Om vi knyter an till ekonomiska kriser som exempel så är de inget nytt fenomen, och de går med stor sannolikhet inte heller att förhindra helt. Däremot kan man med ökad insikt om varför de uppstår skapa strategier för att klara kriserna bättre. Det är kunskap som vi också kan dela med oss av, berättar Sofia Murhem vidare.

Ekonomisk historia är relevant
Studenter och forskare vid institutionen är specifikt framstående som analytiker och metodutveckling. Att leverera något konkret i projektform är något som de är vana vid. Detta är egenskaper som efterfrågas överallt inom näringslivet och samhället, och därför är det också väldigt många som väljer att studera ekonomisk historia.
– Som kuriosa kan nämnas att det finns flera exempel på kända personer såsom finansministrar och generaldirektörer som gått någon utbildning med anknytning till ämnet här på Uppsala universitet. Ekonomisk historia är ett samhällsrelevant ämne med anknytning till hur man gör affärer, skapar förutsättningar för tillväxt samt inte minst en hållbar utveckling, avslutar Sofia Murhem med.


Uppsala SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Uppsala
Uppsala i spännande förändring

Uppsala län tillhör huvudstadsregionen och är således en del av Sveriges mest folktäta och snabbväxande regioner. Om 20 år bor det säkerligen 800 000 fler människor i regionen, motsvarande en tillväxt som är bland de största i Europa ...

Back to top