Fördelar med att livsmedelsforskning behålls i Sverige

Vi blir allt mer medvetna om hur viktigt det är att våra livsmedel produceras på ett miljömässigt hållbart sätt. Medvetenheten har även ökat kring livsmedlens viktiga roll för vår hälsa. Att behålla så mycket produktion inom Sveriges gränser som möjligt är viktigt för att tillvarata den kunskap och de värden som byggts upp under en lång tid. En aktiv forskning inom livsmedelsområdet i Sverige är en förutsättning för ökad konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet i svensk livsmedelproduktion. Här spelar Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en avgörande roll.

Näringsdepartementet har presenterat en lista med drygt 80 punkter som är viktiga för att behålla livsmedelsproduktionen i Sverige. Att behålla forskningen inom landets gränser är en av de mest grundläggande aspekterna, vilket även forskare vid SLU kan intyga.
– Livsmedelsindustrin omsätter mycket pengar och erbjuder många arbetstillfällen. Till skillnad från många andra industrier är den inte koncentrerad till en handfull större aktörer, utan förlitar sig på både stora och små producenter. Vår uppgift är att bedriva forskning som gagnar samhällsutvecklingen genom ny kunskap kring livsmedel för ett mer hållbart samhälle men också för en förbättrad folkhälsa. Forskningen lägger också en grund för ökade innovationsmöjligheter i både större och mindre företag vilket kan ge fler jobb för hela industrin, inleder Lena Dimberg, prefekt vid Institutionen för livsmedelsvetenskap.

Stora samverkansprojekt
Institutionens forskare bedriver samverkansprojekt tillsammans med industriella partners samt med forskare från andra lärosäten. Ett sådant projekt kretsar kring den så kallade bake-off trenden, där bröd färdiggräddas i butik.
– Bröden ska ha en bra struktur och vara hälsosamma och dessutom kunna produceras på ett energieffektivt sätt. Det är en utmaning vi intresserar oss för, kommenterar Maud Langton, professor i livsmedlens struktur och egenskaper.
Brödets och andra spannmålsbaserade livsmedels hälsoegenskaper är Rikard Landbergs område i egenskap av ämnesansvarig för bioaktiva ämnen. Mycket fokuserar på kostfibrerna i fullkornsprodukter. De är nämligen relaterade till mättnad och kolesterolsänkning, något som institutionen arbetar med i flera tvärvetenskapliga projekt.
– Det räcker inte att ha kunskap om hälsoeffekterna av ämnena i råvarorna – vi måste även undersöka om ämnena förändras efter förädling till livsmedel och om dessa påverkar kroppen när de äts upp. Är effekten av den färdiga produkten lika god som av råvaran? Det är kunskap som vi kan bidra med från vårt håll, tillägger Roger Andersson, professor i vegetabiliska livsmedel.
– Fiskodlingen anses vara ett viktigt framtidsområde i den globala livsmedelsförsörjningen. Frågor kring hur man kan ersätta dagens fiskoljebaserade fiskfoder med hållbart producerade fodermedel utan att fiskens hälsoeffekter förändras är en stor utmaning som engagerar institutionens och SLUs forskare. Vilka egenskaper hos mjölkråvaran som är centrala för olika mejeriprodukters smak och lagringsstabilitet och hur vi kan optimera dessa redan på gården, är andra exempel på frågor som studeras i olika samarbetsprojekt, berättar Åse Lundh, professor i animaliska livsmedel.

Framtidsbransch?
Att studera kombinationen av livsmedlens beståndsdelar, processer och hälsoaspekter är relativt nytt inom livsmedelsforskningen i Sverige. Här visar SLU vägen med ny kunskap och nya analysmetoder som kommer näringslivet till gagn. SLU ansvarar även för agronomutbildningen med inriktningen livsmedel. Som livsmedelsagronom kan man exempelvis arbeta som kvalitetschef, produktionschef eller produktutvecklare på såväl stora som små livsmedelsföretag eller som livsmedelsansvarig på en myndighet.
– Att livsmedelsproduktion är en framtidsbransch råder det ingen tvekan om, men det är viktigt att fler förstår hur viktigt det är att vi kan koppla ihop kunskap kring råvaran med vad som händer med den i förädlingsprocessen. Då kan vi få fram livsmedel som är bra för samhället i stort och som väljs av konsumenterna. Det vinner hela livsmedelsindustrin på, säger Lena Dimberg som avslutning.


Uppsala SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Uppsala
Uppsala i spännande förändring

Uppsala län tillhör huvudstadsregionen och är således en del av Sveriges mest folktäta och snabbväxande regioner. Om 20 år bor det säkerligen 800 000 fler människor i regionen, motsvarande en tillväxt som är bland de största i Europa ...

Back to top