Forskare och sjukvårdspersonal samverkar i translationella projekt

Att skapa förutsättningar för starkare samverkan mellan akademi och klinik är ett av huvudmålen för all verksamhet inom Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) vid Uppsala universitet. Institutionen är redan en integrerad del av den dagliga verksamheten vid fem kliniker på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där forskare och sjukvårdspersonal samverkar i translationella projekt som på sikt ska bidra till en bättre vård.

Onkologi är ett av de största forskningsområdena vid IGP, och här samverkar man tätt med avdelningen för klinisk onkologi vid Akademiska sjukhuset.
– Forskningsområdet inkluderar allt från djupdykningar på molekylnivå till studier av stora patientgrupper. Syftet med all forskning inom området är att förstå cancersjukdomar bättre och därmed utveckla en säkrare diagnostik och mer riktade behandlingar, förklarar Karin Forsberg Nilsson, prefekt vid IGP.

Utvecklar bättre cancerdiagnostik
Ett konkret exempel som visar hur IGP:s och sjukhusets resurser inom klinisk onkologi samverkar är U-CAN, ett storskaligt projekt där man samlar in prover från stora patientgrupper före, under och efter cancerbehandling. Materialet ligger till grund för forskning som ska generera bättre diagnostik och bättre riktlinjer för att karaktärisera olika tumörsjukdomar.
Ett kännetecknande drag hos cancer är nämligen att sjukdomen artar sig väldigt olika hos olika individer. Detsamma gäller behandling, där olika patienter svarar olika på samma behandling. Behovet av att kartlägga olika grupper är därför stort, så att man på sikt kan utveckla mer individanpassade cancerbehandlingar. Inom U-CAN utvecklas och testas även ny diagnostik och nya behandlingsmetoder med flera projekt i klinisk fas.
– Att upptäcka cancer så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen har en klar inverkan på utfallet av behandlingen. Ju tidigare man upptäcker sjukdomen, desto mer effektiv blir behandlingen.. Därför kommer vi nu att fokusera på tidig diagnostik i våra studier, förklarar Tobias Sjöblom, forskare och programdirektör för U-CAN.

Allt bygger på samverkan
IGP har en bred forskningsprofil där andra sjukdomsgrupper utöver cancer också studeras, bland annat diabetessjukdomar och olika inflammatoriska sjukdomar. Ett av institutionens specialistområden är molekylär diagnostik och utveckling av ny teknik kring det.
– Nya och avancerade metoder för att mäta proteiner i patientprover är exempel på projekt som utvecklas här. Även här finns en stark koppling till cancerforskning men metodiken är användbar inom många andra områden också. En av de starkaste drivkrafterna bakom forskningen oavsett vilken sjukdom det gäller är som tidigare nämnts att bygga upp starkare samarbeten mellan klinisk och akademisk forskning. All nödvändig infrastruktur för att göra det finns här vid IGP, upplyser Karin Forsberg Nilsson.
Under 2014 fick institutionen över 160 miljoner kronor i externa forskningsbidrag vilket motsvarar mer än hälften av den totala omsättningen. Att man är så pass framgångsrik när det gäller externa bidrag kan härledas till skickliga forskargrupper och starkt translationellt forskningsfokus. Dessutom finns fem faciliteter tillhörande den nationella forskningsresursen SciLifeLab vid IGP.


Uppsala SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Uppsala
Uppsala i spännande förändring

Uppsala län tillhör huvudstadsregionen och är således en del av Sveriges mest folktäta och snabbväxande regioner. Om 20 år bor det säkerligen 800 000 fler människor i regionen, motsvarande en tillväxt som är bland de största i Europa ...

Back to top