Mark- och miljöstudier har hög samhällsrelevans

Marken är bokstavligt och bildligt basen för vår civilisation. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet söker kunskap om samspelet mellan människan, marken, växten och den omgivande miljön i skogs- och jordbrukslandskap samt urbana miljöer. Det yttersta syftet är att öka förståelsen för hur mark och miljö påverkas av mänskliga aktiviteter och därmed bilda sig en uppfattning om hur man på bästa sätt kan bevara naturen och samtidigt stötta samhällelig utveckling.

Ett uthålligt jord- och skogsbruk är grundläggande för samhällets fortsatta utveckling. Vi är beroende av båda för att trygga livsnödvändiga saker som mat, energi och byggnadsmaterial. Det moderna jordbruket producerar mer än någonsin och kunskapen om skogsråvarans potential växer. Samtidigt måste vår kunskap om hur skogen verkligen fungerar också öka, så att framtidens skogsbruk förblir hållbart. Detta är en typisk fråga för forskare vid Institutionen för mark och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet.

Naturlig näringstillförsel till jordbruket
Att markens svampar och bakterier är en outnyttjad resurs för grundläggande samhälleliga funktioner, bland annat matproduktion, är inte okänt men dess potential är underskattad, enligt professor Björn Lindahl, som i första hand studerar livet i marken. Han berättar:
– Vi går en framtid till mötes där det kommer att bli svårare att få tag på näringsämnen till jordbruket. Fosforgödseln förväntas exempelvis snart vara på upphällningen. Men det finns näring i marken som man ännu inte nyttjar fullt ut. Med hjälp av mikroorganismer kan denna näring komma till nytta för framtidens jordbruk.
Björn har bland annat studerat svampar i skogsmark under många år. Men svampars funktion som transportörer av näringsämnen kan också tillämpas i ett uthålligt jordbruk. Genom att placera rätt sorts svamp på rätt ställe kan man få en effekt som kan komplementera och effektivisera traditionell gödsling och därmed motverka de negativa miljöeffekter som gödsling kan medföra.

Värdet av att studera föreningar i marken
Professor Jon Petter Gustafssons forskargrupp studerar kemin hos organiska och oorganiska föreningar i marken.
– Vi har ägnat flera år åt att studera hur fosfor beter sig när den sprids i marken. Inom jordbruket vill man öka effekten utan att orsaka övergödning. Då finns det flera aspekter att beakta. Med hjälp av moderna metoder, t.ex. genom att använda synkrotonljus, kan vi studera hur fosfor binds till jordpartiklarna. Det visar sig att fosfor framförallt binds till aluminium. Ett mål med forskningen är att kunna uppskatta hur lång tid det tar innan fosforn blir tillgänglig för växterna, förklarar Jon Petter.
Samma forskargrupp undersöker även förorenad mark för att se hur mycket och på vilket sätt metaller binds i marken. Det avgör hur stor risk det är att föroreningarna sprids och orsakar skador på ekosystemet. Med hjälp av bättre riskbedömningar kan man förhindra detta så att åtgärder (t.ex. marksanering) sätts in i tid och i rätt omfattning. Den här typen av studier finansieras delvis av storföretag som LKAB och SSAB.

Kan samhällets och naturens intressen förenas?
Föroreningar är av stort intresse för hela samhället eftersom de kan t.ex. förstöra värdefulla mark- och vattenresurser. Professor Nicholas Jarvis är markfysiker och studerar vatten- och ämnestransport i mark med tillämpning bland annat på pesticidutlakning och riskerna för att dessa föroreningar når grundvattnet som vi dricker eller vattendrag där de kan orsaka skador på känsliga akvatiska ekosystem. Det kostar enorma summor att rena vattnet, ibland är det inte ens möjligt med dagens processer. Då tvingas man istället att stänga av vattentäkten och söka efter en ny, vilket också tar tid och kostar samhället stora summor. För att förhindra att det sker krävs ökad kunskap om hur föroreningar rör sig i marken.
Björn, Jon Petter och Nicholas har mycket gemensamt i sin forskning, inte minst om man ser till den samhällsekonomiska tillämpningen. Alla tre fokuserar på grundläggande forskning och att bygga upp kunskap kring hur marken fungerar och reagerar. I nästa steg fokuserar de på hur samhället är beroende av marken och på hur vi nyttjar den idag. Ett tredje steg omfattar förbättringsåtgärder för att skapa en mer hållbar framtid för alla. Målet är att hitta en balans mellan samhälleliga intressen och bevarandet av ekosystem, vilket på ett eller annat sätt utgör den röda tråden för all forskning vid SLU.


Uppsala SNL 2015-4 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2015-4

Huvudtema: Uppsala
Uppsala i spännande förändring

Uppsala län tillhör huvudstadsregionen och är således en del av Sveriges mest folktäta och snabbväxande regioner. Om 20 år bor det säkerligen 800 000 fler människor i regionen, motsvarande en tillväxt som är bland de största i Europa ...

Back to top