Drömmen om Norrbotniabanan blir verklighet

Norra stambanan byggdes upp till Norrland via Umeå och vidare mot Luleå för ungefär hundra år sedan. Sedan dess tycks mycket ha stått stilla i fråga om utbyggnad, trots att det funnits starka påtryckningar från flera håll. Nu stundar en stor förändring i samband med att drömmen om Norrbotniabanan snart kommer att bli verklighet.

Den befintliga stambanan byggdes cirka tio mil inåt landet från kusten av försvarsstrategiska skäl. Det finns dock ett stort behov av en järnvägsförbindelse som går utmed kusten, inte minst eftersom det finns stora exportmöjligheter inom den norrländska basindustrin.
Dagens förbindelse har en alldeles för låg kapacitet för att klara av stundande tillväxt, vilket hotar att hämma framtida utveckling och affärsmöjligheter för det norrländska näringslivet. Kort sagt – behovet av en utbyggd kustnära förbindelse är stort.

Glädjande nyheter
Det finns många argument som stöttar resonemanget kring den nu beslutade Norrbotniabanan. I Norrbotten produceras cirka 90 procent av all järnmalm som produceras i helaEU. Behovet av pålitliga och naturligtvis även klimatsmarta transporter är därför påtagligt. Det behövs ett dubbelspår som klarar av växande volymer järnmalm, och som samtidigt ligger intill kusten för att kunna skeppas vidare mer effektivt och inte minst mer miljövänligt.
– I dagsläget finns det en kustbana som går via Gävle och upp till Umeå. Där tar det stopp. Efter många års förberedelser är det nu glädjande att vi kommer att få se en fortsättning på spåret upp mot Luleå via Skellefteå, säger Lorents Burman, kommunalråd i Skellefteå kommun.
Det rör sig om en sträcka på ungefär 27 mil. Norr om Luleå och österut via Haparanda finns det redan en sträcka som kan möta kraven på större kapacitet, om den kopplas ihop med den planerade banan mellan Umeå och Luleå. Det är som att äntligen hitta en saknad pusselbit i utvecklingen av den så kallade Botniska korridoren som ska gå från Bergslagen och vidare norrut längs den svenska östkusten, in i Finland och ner till Helsingfors, ett projekt som i sin tur har ett starkt internationellt incitament.

Starkt stöd från regeringen
Den efterlängtade kustjärnvägen, det vill säga Norrbotniabanan, skulle egentligen byggas redan för tio år sedan. Vid regeringsskiftet hamnade den dessvärre i skymundan och hela projektet lades på hyllan under många år. Nu har det återigen tagits upp som ett prioriterat utvecklingsområde under glädjerop från många norrländska kommuner och företag.
I regeringens budgetproposition för 2017 framgår det tydligt att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning, framförallt då den medför ökad sysselsättning och minskad klimatpåverkan. Redan under 2018 ska den första etappen påbörjas mellan Umeå och Dåva, och därefter fortsätter bygget vidare till Skellefteå med möjlig byggstart under 2019/2020. Planeringen upp till Luleå måste skyndsamt fortsätta för att hela banan ska stå klar 2030 då EUs medlemsstater gemensamt beslutat att det Europeiska stomnätet ska stå klart.
– Hela projektet Norrbotniabanan har en kostnad på cirka 30 miljarder kronor och kommer ta ungefär 15 år att färdigställa. Det är nog få infrastrukturella projekt som har haft ett så stort stöd från en regering i modern tid som just Norrbotniabanan. I princip alla ministrar står bakom förverkligandet av projektet, avslutar Lorents Burman med.


Svensk Industri & Tillväxt SNL 2017-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2017-1

Huvudtema: Svensk Industri & Tillväxt
Smart industri inte en grundlös önskedröm

Att Sverige fortfarande är en industrination att räkna med i en allt tuffare global konkurrens råder det ingen tvekan om. Speciellt inte när nästan 80 procent av svensk varuexport kan kopplas till industriföretag.

Back to top