Timrå fortsatt på topp bland Norrlands bästa företagsklimat

Timrå har sedan flera år tillbaka visat goda resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Att ett målinriktat samarbete mellan kommunen och näringslivet ligger bakom framgångarna är tydligt – få andra kommuner kan visa lika stora kliv som Timrå när det gäller att skapa nya kontaktytor mellan det offentliga och det privata.

Timrå antog redan 2003 en vision om att ha Norrlands bästa företagsklimat. Målet nåddes 2013, då Svenskt Näringslivs ranking visade att Timrå hade nått Norrlands bästa företagsklimat. Timrå har under åren lyckats behålla en stark position i rankingen och placerar sig fortfarande i toppen - bara Bjurholms kommun är före.
Genom att skapa mötesplatser och möjligheter till nätverkande där kommunen och näringslivet kan sammanstråla blir de gemensamma målen för Timrås utveckling ännu tydligare. Undersökningar bland lokala företag visar tydligt att majoriteten av de som svarat upplever Timrå som en fördelaktig etableringsort och att kommunens service gentemot företagen också är extremt god.
– Vi är nöjda med våra resultat – men vill naturligtvis bli ännu bättre, säger kommunstyrelsens ordförande Ewa Lindstrand. Som ett led i det gör Timrå kommun fortsatta satsningar för att höja servicegraden. Timrå befinner sig idag på sjätte plats, alltså redan en av Sveriges tio främsta kommuner när det gäller service mot företag, det är något som förtjänar att lyftas fram mer och som vi kommer att förädla framöver.

Spännande resa över tid
Att satsa på en god dialog med näringslivet är enligt Ewa Lindstrand ett enkelt val. Ett gott företagsklimat är grundläggande för att skapa jobb och skatteintäkter, som behövs för att bygga och behålla välfärd. Kommunchefen Andreaz Strömgren tillägger att den spännande resa som Timrå gjort från 2003 och fram till idag i sig är imponerande för en mindre kommun i norra Sverige.
– Vi har jobbat med tillväxtfrågorna systematiskt och vidareutvecklat förhållningssättet till företagande kontinuerligt. I Timrå finns ungefär 1300 företag och cirka 85 procent av dem har max fem anställda. Från kommunens sida måste vi kunna möta dessa entreprenörers behov och ge en snabb, effektiv och enkel service för att vara fortsatt attraktiv för etableringar, säger Andreaz Strömgren.
Företagsärenden har företräde i den interna beslutsprocessen och det har med stor sannolikhet också bidragit till att skapa det starka företagsklimat som Timrå har idag. Nu fortsätter arbetet med att stärka medvetenheten bland allmänheten gällande Timrås gemensamma mål för tillväxt och företagande.

Utmaningar – och möjligheter
En stor utmaning för framtiden blir att se över bostadsförsörjningen. Kommunen har redan tagit stora grepp för att tackla den, vilket tydliggörs genom att det kommunala bostadsbolaget Timråbo bygger ett nytt flerfamiljshus mitt i centrala Timrå. Dessutom ökar intresset bland privata fastighetsägare att investera i Timrå.
I skrivande stund diskuteras det bland annat om att låta bygga om en skola och ett närliggande kvarter till lägenheter, gärna i privat regi. Det finns goda utvecklingsmöjligheter genom att satsa mer på förtätning och utökade samarbeten mellan offentliga och lokala aktörer.
Den nio mil långa kuststräckan mellan Sundsvall och Härnösand utgör också en fantastisk utvecklingsmöjlighet för Timrå. Med ett fördelaktigt läge och en bra infrastruktur med egen flygplats, utbyggd järnväg, hamnar samt E4:an som löper genom kommunen har Timrå alla förutsättningar för att bli ett av Norrlands främsta logistiknav.
– En bra infrastruktur bidrar till att bibehålla och utveckla Norrlands näringsliv. Därför ser vi från vår sida till att infrastrukturella satsningar prioriteras, som delägarskap i flygplatsen och etablering av logistikcenter i Söråker/Torsboda. Vi ser att det stärker Timrå och regionen men även övriga Norrland, avslutar Ewa Lindstrand med.


Svensk Industri & Tillväxt SNL 2017-1 - Affärstidningen Näringsliv

Näringsliv 2017-1

Huvudtema: Svensk Industri & Tillväxt
Smart industri inte en grundlös önskedröm

Att Sverige fortfarande är en industrination att räkna med i en allt tuffare global konkurrens råder det ingen tvekan om. Speciellt inte när nästan 80 procent av svensk varuexport kan kopplas till industriföretag.

Back to top