Sön 14 jul / År 42 / Nr 3 2024

Sverige står inför den största förstärkningen av försvaret sedan 1950-talet

Svensk försvarsindustri är framstående och inom vissa områden till och med världsledande när det gäller tekniska innovationer. Ett pågående krig driver på behovet av innovationskraft ytterligare. Svenska försvarsföretag ska även framledes vara tonsättare när det gäller teknik för modernt försvar, samtidigt som Försvarsmakten förbereder för Sveriges anslutning till Nato.

Vi lägger nu en grund för en framtid där Sverige är en del av Nato och där vi har ett försvar som bidrar till Natos försvarsstruktur säger försvarsminister Pål Jonson.

Försvarsminister Pål Jonson inleder vår intervju med att understryka att Sverige nu står inför den största upprustningen inom försvaret sedan 1950-talet. Det har presenterats en budget där försvarsanslaget fördubblas mellan 2020 – 2024, och det är ett förslag som når Natos krav på två procent av BNP under nästa år. Försvarsanslaget för 2024 är på 119 miljarder kronor för det militära försvaret.

– Vi lägger nu en grund för en framtid där Sverige är en del av Nato och där vi har ett försvar som bidrar till Natos försvarsstruktur. Det kommande försvarsbeslutet kommer att behöva fokusera på att vi kommer att vara Nato-allierade, som är den största förändringen inom svensk försvarspolitik i modern tid. Vi kommer att behöva förstärka försvarets organisation på samtliga områden, inklusive idag mycket aktuella områden som rymdförmåga och cybersäkerhet, berättar försvarsministern inledningsvis.

Tuffare krav på innovation

Svensk försvarsindustri ska få bättre förutsättningar för att utveckla spetsteknologier, och Försvarsmakten kommer att få ökade anslag för att utveckla uthållighet inom samtliga beredskapsnivåer. Försvarsberedningen kommer att presentera en rapport i april 2024 inför nästa försvarsbeslut men upprustningsarbetet pågår redan i linje med försvarsbeslutet som togs i december 2020.

Det pågående kriget driver på tuffare krav på innovation. Kriget som nu pågår i Ukraina omfattar ny teknik och nya metoder för krigsföring. Ett exempel är att drönare används i stor utsträckning för att samla in information men även för att bära materiel och till och med bomber. Det är en till del ny företeelse som det moderna försvaret måste anpassa sin strategi och organisation efter.

Vad behövs inom det moderna försvaret?

Högst relevanta frågor är då vilken teknik behövs inom det moderna försvaret, och hur ska Sveriges framtida försvar se ut? 

– Kriget är en grym läromästare, och det är klart att det allvarliga politiska säkerhetsläget ställer helt nya krav på oss som nation och på Sveriges totalförsvar, liksom på alla allierade Nato-länders totalförsvar. En viktig fråga handlar om volym och uthållighet. En annan mycket viktig fråga som också blivit en lärdom för Ukraina och alla allierade är deras förmåga till snabb innovation. Här ser vi ett antal trender från kriget som vi måste dra lärdom av menar Pål Jonson. Han fortsätter:

– Vikten av olika typer av innovationer, exempelvis kopplade till rymdbaserade system för säkra kommunikationer och positionering är uppenbara. Kriget är en blandning av det första världskriget och det tredje, brukar jag beskriva det som. Användningen av långräckviddig förmåga är också omfattande, det vill säga att med fjärrkrigssystem bekämpa mål över hela Ukraina. Allt det här baseras på teknik och system som utvecklats genom innovationer. I Sverige har vi en stark historik av att vara innovationsdrivna, och vi måste fortsätta vara det.

Genombrott av obemannade system

Ett genombrott av obemannade system har skett under det nuvarande krigets utveckling. Att studera dessa system, förstå dem och utveckla nya kommer att vara en central del av att vara ledande inom teknikutvecklingen. Det kommer högst troligt även att påverka tankegångarna kring det kommande försvarsbeslutet. Här har Sverige stark förmåga.

– En stark försvarsindustriell bas är en viktig del av ett lands samlade försvarsförmåga, menar Pål Jonson. Det måste finnas förutsättningar för att kunna producera försvarsmateriel uthålligt över tid. Det har vi till del i Sverige, och vi kommer att satsa mer på att förstärka dessa förutsättningar från försvarspolitiskt perspektiv. Eftersom vi har en stark försvarsindustriell bas så har vi också förutsättningar för att bättra stödja Ukraina med försvarsmateriel.

Stort fokus på obemannade stridssystem framöver

Pansarvärnsvapen (NLAW), stridsfordon såsom Stridsfordon 90, och artillerisystemet Archer är exempel på materiel som svensk försvarsindustri är världsledande utvecklare av. 

Det finns många fler exempel. Det viktigaste är att behålla kompetens inom våra starkaste områden och utveckla nya områden baserat på vad det moderna försvaret behöver.

– Vi har redan stark förmåga när det gäller utveckling av t.ex. ledningssystem, sensorer och telekrig, och i nästa steg behöver vi sannolikt utveckla vår förmåga när det gäller obemannade och autonoma system. Mycket fokus kommer att läggas på det framöver, vilket vi redan ser nu inom flera av våra svenska försvarsföretag, säger Pål Jonson.