Lör 23 sep / År 41 / Nr 3 2023

Akademin delar industrins intressen

Linnéuniversitetets maskiningenjörer utbildas nära industrin. Hela studietiden bygger på verklighetsförankrade projekt som ger en tydlig insikt i vad som förväntas av morgondagens ingenjörer både i Sverige och internationellt.

Vid Institutionen för maskinteknik har samtliga kurser och program någon form av industriell koppling, enligt Samir Khoshaba, programansvarig för högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik.
– Det kan vara i form av samverkansprojekt där studenterna är med och utvecklar en prototyp eller ett examensarbete som kopplar till aktuella frågeställningar från ett specifikt företag. Oavsett vilket så är relationen mellan akademin och industrin avgörande, poängterar Samir, som även ansvarar för en uppdragsutbildning inom CAD och ritteknik för IKEAs internationella ingenjörer.
Docent Izudin Dugic fokuserar på konstruktionsmaterial och bjuder ofta in representanter ur näringslivet för att ge utbildningsinnehållet en verklighetsnära prägel. Tillsammans med aktörer som Sapa och Stena Aluminium ägnar studenterna en hel dag enbart åt att kartlägga möjligheterna med aluminium som konstruktionsmaterial.
– Vi möter mycket positiva reaktioner från företagen, som får en unik möjlighet att vara med och påverka utbildningsinnehållet. Samtidigt knyts viktiga kontakter mellan studenter och företag, säger Izudin.

Utbildning kopplas till aktuell forskning
Kopplat till grundutbildningen inom industriell ekonomi bedriver lektor Tobias Schauerte ett projekt inom effektivisering av produktionsprocesser.
– Hur processerna påverkas av en högre automationsgrad, bland annat inom trähusproduktion, är intressant ur flera aspekter. Eftersom allt fler småhustillverkare nu börjar intressera sig för flerbostadshus så kommer nästa utmaning; hur ska höga hus i trä konstrueras på ett säkert sätt? Hur ska de produceras effektivt och hållbart? Det är exempel på frågeställningar vi tar upp, förklarar Tobias.
Projektet är av internationellt intresse och involverar såväl nordiska trästäder som den lokala trähusindustrin i Växjö.
Service, drift och underhåll får en allt tydligare roll inom industrin eftersom det finns stora besparingsmöjligheter förknippade med en välfungerande serviceorganisation. Det är något som Anders Ingwald, lektor i systemekonomi, intresserar sig för i projektet Future Industrial Service Management.
– Vi vill visa att det går att tjäna pengar på åtgärder för en ökad driftsäkerhet inom industrin. Här samarbetar vi med riktigt stora aktörer som EuroMaint, Siemens och Scania, samtliga med ett stort ekonomiskt samt inte minst miljömässigt intresse av en effektivare drift, säger Anders.

En värld av möjligheter väntar
Prefekt Andreas Linderholt påpekar att den industriella kopplingen är lika tydlig inom forskningen. Forskare vid institutionen är ofta involverade i projekt som leder till vidareutveckling av en befintlig konstruktion eller rentav utveckling av underlag för helt nya produkter.
– Som exempel deltar vi just nu tillsammans med forskare från bland annat Chalmers i ett internationellt industriprojekt inom olinjär strukturdynamik, berättar Andreas.
Mätningar och tester utförs på plats i Växjö på ett kommersiellt Ampair 600 Watts vindkraftverk för att avgöra delarnas dynamiska beteende under olika förhållanden. Testerna kan med fördel även tillämpas inom andra områden där samma typ av mätningar utförs, exempelvis inom fordonsindustrin och byggbranschen.
– Bredden illustrerar vilka möjligheter som väntar studenterna. Strukturdynamik, driftsteknik, systemekonomi, industriell ekonomi och effektiva produktionsprocesser är bara ett fåtal exempel på områden som berörs. Inom maskinteknik ryms en värld av möjligheter, säger Samir Khoshaba som avslutning.