Svensk forskning håller generellt hög kvalitet och har ett gott anseende internationellt. Svenska universitet rankas ofta relativt högt i globala mätningar och det finns en stark innovationstrend som utmärker Sverige som en bra nation att bedriva avancerad forskning i. Det finns emellertid alltid saker som kan förbättras, och redan 1985 anammades det då Swedish Collegium for Advanced Study, SCAS, etablerades i Uppsala.
Idag talar man ofta om innovationer och forskning i syfte att producera något som är gångbart på den kommersiella marknaden. Det är naturligtvis positivt, men det riskerar samtidigt att överskugga den nyfikenhetsdrivna forskningen. Det är ofta just den här typen av forskning som får banbrytande resultat, och det vill man framhäva från SCAS håll genom en rad samarbeten och insatser som stärker svensk forskning i internationella sammanhang.
Verksamheten inom SCAS bedrivs på uppdrag av regeringen med Uppsala universitet som värduniversitet. Som nationellt institut för avancerade studier söker SCAS knyta kontakter för att öka intresset för forskning inom framförallt samhällsvetenskap och humaniora.
– Att bidra till en högre kvalitet och ökad internationalisering är huvudsyftet med vår verksamhet. I det uppdraget finns flera spännande projekt av stort internationellt intresse. Vår roll är framförallt att möjliggöra utveckling. Det gör vi genom att tillhandahålla en miljö där man tillåts att fokusera enbart på sin forskning och där det finns möjlighet att knyta kontakter med andra forskare inom angränsande områden, förklarar SCAS föreståndare professor Björn Wittrock.
Tydlig internationell prägel
SCAS ingår i en grupp av nio världsledande institut för avancerade studier tillsammans med bland annat IAS Princeton. Årligen knyts mellan 30 – 35 nya forskare till kollegiet under ett år eller en termin. Många kommer från världsledande universitet. Forskningen har en imponerande bredd. SCAS har under senare år haft gästforskare med inriktningar som sträcker sig från klassisk kinesiska och lingvistik till beslutsfilosofi och hjärnforskning.
Vid SCAS finns även ett omfattande program för unga forskare, Pro Futura Scientia, ett femårigt program som bedrivs med stöd från Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Programmet gör det möjligt för forskarna att verka i ledande miljöer både i Sverige och utomlands och har starkt bidragit till en ökad internationalisering av svensk forskning.
– Vår internationella prägel är tydlig genom de samarbeten som bedrivs vid kollegiet, fortsätter Björn Wittrock. Ett exempel är vår nya satsning på fördjupad forskning om Kina. Ur näringslivsperspektiv är det viktigt att skapa förståelse för Sveriges och Europas relation till Kina över tid, inte minst relaterat till de stora skillnader som råder i våra ekonomiska system.
Vill inkludera naturvetenskap
SCAS utvecklas hela tiden. Enligt Björn Wittrock skulle den ekonomivetenskapliga sfären må bra av att närma sig såväl samhällsvetenskap som humaniora. Vid kollegiet har man redan arbetat i gränslandet mellan ekonomi, filosofi och samhällsvetenskap i över 15 år. Forskning om befolkningsutveckling, migration och klimatförändringar är bara några exempel på fokusområden.
– Vi undersöker nu möjligheter för att utvidga upptagningsområdet till att även omfatta naturvetenskap och medicin i framtiden. Vi har redan flera framstående exempel på forskare som verkat i gränslandet mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora, exempelvis inom språkvetenskap och kognitionsforskning, informerar Björn Wittrock.
Det viktigaste budskapet är att de största framstegen sker när man som forskare får tänka fritt. Ett exempel som tydligt illustrerar det är att Einstein var verksam vid IAS Princeton och det är nog något som talar för sig självt för de allra flesta.
