Ons 1 dec / År 39 / Nr 4 2021

Det går lika bra med CELLER-i

En övertro på det hållbara urbana samhället bidrar starkt till att Sverige tappar sin internationella position som industriland. Men ljuset i mörkret kommer från Norr.

Några typiska ”urban-mantran” som brukar lyftas fram är följande:
1. Korta avstånd i städer ger effektivitet
2. Landsbygden är beroende, av både bidrag- och bilar
3. Staden möjliggör kostnadsdelning
4. Elbilar passar inte i Norrland

Inleder med elbilen.
”CELLER-i projektet”, finansierat via EU’s regionala fond, visar tydligt att elbilen fungerar bättre än fossilbilar i kyla. Lättstartad vid -35 grader, drar mindre energi och blir fortare varm. Vinterräckvidden för daglig pendling är även fullt tillräcklig på de modeller som idag erbjuds på marknaden. Den kundgrupp som enklast drar ekonomisk nytta av elbilen är tvåbilsfamiljen som bor i villa och pendlar 2000 mil eller mer. Och då urbaniseringen skapat effektbrist i städerna, så inses enkelt att vi får högre miljönytta per batteri och bättre ekonomi (privat och i samhället) om elbilarna körs i Norrbotten.

Staden möjliggör kostnadsdelning.
Kostnadsfokus ger passivitet. Skog, mineraler och verkstadsindustri har historisk gett oss ett positivt kassaflöde från utlandet, trots importbehov av olja, livsmedel, kläder, möbler mm. Men ovilja att satsa på industrin har gjort att dess nettoexport rasat mot noll. Kapitalet undviker tekniksatsningar med hög risk. Exitekonomin inom bygg- och fastighetssektorn har lockat. Värdestegring skapar byggherren genom att övertyga politikern att nästa infrastrukturella satsning borde göras i riktning mot byggherre-projektet. (Med lite ”tur” får hen infrastrukturjobbet också). Det politiska motivet för att styra det svenska kapitalet bort från industrin är att urban förtätning och mindre bilresande är bra för miljön.
Men…Inom en generation har vi troligen 80% fossilfria personbilstransporter. Utsläppen från byggsektorn (hög andel stål, och betong) blir då 15-20 ggr högre än från personbilstrafiken. Ett ständigt fokus på att bygga om städerna ökar därför CO2-utsläppen och sänker innovationstakten inom industrin. Vi borde diskutera delning av skog- och mineral-intäkterna i stället.
Landsbygden är bidragsberoende..
Frågan är egentligen hanterad ovan, men tillhör du den grupp som anser att Stockholm är motorn i svensk ekonomi? Googla ”kommerskollegium nettoexport”. Eller titta på Norrbottens brutto regional produktion av varor/capita. Den ligger i nivå med kinas och är dubbelt högre än sverigesnittet. Kronoberg och Dalarna närmast efter med 2/3 av Norrbottens siffror.

..och bilberoende
Det stämmer förvisso att vi har dubbelt så många privata bilar per invånare i Norrbotten jmf Stockholm. Men subventionerna per persontransportkilometer är dubbelt högre till SL än till Norrbotten länstrafik. Helt logiskt. Bussar behövs där det är trafikkaos. Vi andra bör fortsätta att bila: Kostnadseffektivt, tidseffektivt och naturligtvis fossilfritt.

”Mantra nr 1” – Korta avstånd i städer ger effektivitet.
En modern 4-våningshiss drar lika mycket energi som en elbil i Golfstorlek per år.
En rulltrappa kan dra 10 ggr mer än nämnda hiss eller elbil.
Solo-elbilisten är mer energieffektiv än bussresenären per persontransportkilometer.
Transporten av luft i tunnelbanan överstiger mängden malm som bryts i Aitik, mätt i ton/år.
Tunnelbanans låga förbrukningssiffror/person inkluderar inte den energi som krävs för att konditionera och ventilera ”underjords-fastigheten”.
Staden har ett överflöd av uppvärmda ytor där fotgängare bara står, går och köar.
Om betongfabriken i Slite (Gotland) finns kvar, när vi har 80% fossilfria transporter, kommer den anläggningen ensamt att släppa ut lika mycket CO2 som all biltrafik.

Slutord:
Städerna kräver intransport av energi, material, kompetens och kapital, samt uttransport av avfall och slam. Hållbara städer är så-å fossilt.
Urban tillväxt är inte en naturlag. Det är något som skapats av människan och göds av det fördelningssystem samhället valt.
Dra nytta av den självförsörjningstradition som finns på landsbygden. Börja med effektförsörjningsfrågan.
Sluta stapla folk på varandra i städerna = Bygg inte fler Hammarby Sjöstad.
Gör i stället testmiljöer på landsbygden som ”staden” kan lära av. Grundtipset är att vi skall bygga CO2-lagrande hus i trä, med återvinningsbara materialsnåla krypgrunder i betong, installera solceller, Innovera inom energilager och låta bilen stötta elnätet när den står hemma/på jobbet.
10% av en helt elektrifierad bilflotta kapar bort 2-3 kärnkraftverk. Det går verkligen lika bra med CELLER-i!