Sön 5 dec / År 39 / Nr 4 2021

Ecorub ökar återvinningsgraden av plast och gummi

Att naturtillgångarna världen över minskar i takt med ökad konsumtion är allmänt känt. Men att vi trots denna kunskap årligen kasserar över 300 miljoner bildäck i Europa utan att återvinna materialet är det få som känner till. Åke Paulsson, vd för Ecorub, såg sopbergen som en framtida resurs och utvecklade tekniken som omvandlar polymera sopor till det nya och tekniskt avancerade hybridmaterialet, TPRR.

I en intervju med Tony Rönnqvist, marknadschef på Ecorub, får vi reda på att etableringen i Skellefteå hänger samman med att det finns en mycket stor kunskapsbank för gummi- och plastteknik i bygdens företag och att kunskap är den viktigaste ingrediens för Ecorub vid olika samverkansprojekt.

Vad betyder förkortningen TPRR?
– TPRR står för (Thermo Plastic Recycled Rubber) ett hybridmaterial som har den stora fördelen att det kan formas i befintliga verktyg med konventionella metoder utan dyra anpassningar av maskinparken. Oftast till lägre pris än med konventionella material.

Är TPRR en ny produkt på marknaden?
– Nej. Verkligen inte! Det har tagit oss över 20 år att slå hål på myten att återvunnet gummi och plast inte kan mixas till nya fullvärdiga material för produktion av tekniskt avancerade produkter. Man kan säga att uttrycket, man blir aldrig profet i sin hembygd, stämmer i vårt fall. Vår historia visar att det är USA marknaden som har hållit vår teknik vid liv, det är där TPRR materialen används. På den europeiska marknaden är TPRR fortfarande ett okänt material, så i den meningen är det en nylansering av materialet som nu sker i Europa. Startpunkten blev Maj 2018 i samband med köpet av en industrilokal på 6500 kvm i Hökmark Skellefteå. September 2018 började vi installera våra maskiner och redan i december blev vi kontaktade av ett företag i Rumänien som vill tillverka markdukar av TPRR för montage i kanaler och dammar. Förfrågningar har fortsatt rullat in och den senaste kom från en stor maskintillverkare i Tyskland som vill använda TPRR för tillverkning av olika maskindetaljer, så intresset på Europamarknaden har vuxit snabbare än vad vi förväntade oss.

Hur framställs TPRR?
– Återvunnet gummi, plaster, växtfibrer, mineraler mals till pulver i olika kornstorlekar. Därefter tillsätts våra bindemedel, vilket ger den så unika molekylära bindningen mellan materialen i våra blandningar.
Med hjälp av specialdesignade maskiner knådas sedan materialen mot varandra till en degig massa som sedan bearbetas till den pellets vi levererar för exempelvis formsprutning, eller för tillverkning av dukar och skivor.
Den andra delen av processen sker i vårt laboratorium. Där skapas de materialegenskaper som slutprodukten skall ha. Det kan handla om ökad slitstyrka, slagtålighet, formbarhet – eller att materialet ska gå att återvinna till ny råvara gång på gång utan att materialets ursprungliga egenskaper märkbart försämras. På så sätt stoppar vi även tillväxten av sop bergen.

Vilka branscher riktar ni er mot?
– Alla. Det börjar nästan alltid med en framsynt person som av någon anledning frågar om det är möjligt att tillverka en viss detalj av TPRR. Vi tittar på förutsättningarna och tillverkar sedan ett material som anpassas till produkt och behov. Svårare än så behöver det inte vara.

Vi kontaktades exempelvis för något år sedan av en båttillverkare som undrade om TPRR kunde användas som halkskydd i stället för de material man då använde i sina båtar. Den frågan resulterade i den förklistrade halkskyddsmatta som nu säljs till många industriapplikationer. En förfrågan om TPRR för produktion av fendrar, resulterade i ett material som är oerhört slagtåligt och kan återta ursprunglig form. Vilket en kinesisk biltillverkare nu visar intresse av. För oss gäller det att inte följa spåren från våra branschkollegor eller rikta in oss mot specifika branscher, då tappar vi de affärsmöjligheter som leder oss framåt.

Har TPRR blivit internationellt uppmärksammad?
– Ja. Vissa anser att vi är världsledande inom vårt område, vilket naturligtvis är mycket glädjande för oss. Det har även öppnat dörrar till intressanta samarbeten som i förlängningen ökar andvändningsorådet för våra hybridmaterial.

Nyligen startade samarbeten med internationellt slagkraftiga svenska företag, forskningsinstitutioner och högskolor, ger oss möjligheter att utveckla TPRR material avsedda för 3D-printing. Utvecklingstakten är hög inom detta område och Jag tycker mig se att intresset för våra TPRR material nu styrs av två enkla grundprinciper.
Den första är konsumenternas insikt om behovet av hushållning av ändliga resurser.

Den andra är att konsumenter gärna väljer produkter som framställts av returmaterial. Båda sakerna gynnar företag som Ecorub och det för oss i riktning mot en cirkulär ekonomi. Marknaden för exempelvis polymera material har inte fungerat så tidigare.

Lite tillspetsat kan man säga att polymera material har tidigare varit slit och släng-produkter, vilket nu förändras i kölvattnet av den Europeiska klimatångesten. Hade vår teknikutveckling varit en pådrivande faktor hade vår etablering i Europa lyckats redan 1995.
– Men vi har bara sett början på hur klimatångesten förändrar konsumtionsmönstren. Ingen trodde att en megastor batterifabrik skulle byggas i Sverige för 2 år sedan. Nu är det Sveriges största pågående industriprojekt och det sker i Skellefteå. Understryker Tony Rönnqvist som avslutning på intervjun.