Lör 2 dec / År 41 / Nr 5 2023

Kan industrin fortsätta vara ryggraden i det svenska näringslivet?

Den fjärde industrirevolutionen, Industri 4.0 och det uppkopplade samhället kommer med både möjligheter och utmaningar. De flesta är nog överens om att Sveriges välfärd har byggts med kraft från industrin. Om vi även i framtiden ska ha en välfärd värd namnet så måste industrin som attraktiv arbetsplats lyftas till en ny nivå.

Det skrivs ofta om ungdomars bristande intresse för teknikyrken och industrijobb. Samtidigt är de flesta ungdomar väldigt intresserade av att använda teknik i sin vardag, de är vana vid problemlösning som gäller tekniskt avancerade digitala applikationer. Varför är det då så svårt att få upp antalet sökande till de tekniska utbildningarna?

Behåll industrijobben i Sverige
Det är ingen överdrift att säga att industrin länge varit ryggraden i det svenska näringslivet och till och med samhället med tanke på välfärdssystemets uppbyggnad. Trots det får industrin idag inte sin välförtjänta plats när det gäller marknadsföring som attraktiv arbetsplats.
– I många andra länder, exempelvis Tyskland, anses industrijobb vara framtidsyrken. Det ryktet har inte industrijobben i Sverige – trots att vår industri platsar bland världens mest moderna och högteknologiska, förklarar Jan Söderström, vd för det tekniktunga utvecklings- och tillverkningsbolaget Quintus Technologies.
Det är uppenbart att många industriföretag känner oro för möjligheterna att rekrytera rätt kompetens. Företag begränsas idag i sina möjligheter till expansion på grund av svårigheter att rekrytera och anställa. Den stora kompetensbristen inom industrin måste akut ses över då den hotar den välfärd som vi sedan länge tar för givet.
– För att bygga upp industrin med fler jobb måste vi alltså tänka om. Det krävs en omstart. Det är också därför vi på Quintus Technologies har valt att behålla en så stor del av verksamheten som möjligt i Västerås trots att mer än 95 procent går på export över hela världen. Alla produkter monteras och testas i Västerås. All forskning och utveckling finns också här och det kommer vi inte att ändra på, säger Jan Söderström.

Finns det en framtid för industrin?
På frågan om Sveriges industri trots allt har en framtid svarar Jan Söderström:
– Jag ser en ljus framtid för svenska industriföretag över lag, trots den stora bristen på ingenjörer och teknisk produktionspersonal som råder idag. Sveriges industri anses vara en av världens mest moderna med en hög automationsgrad och marknadens effektivaste processer.
– Vi har en hög teknisk nivå på den digitala sidan såväl som på den industriella, vilket tillsammans utgör en god grund för en ledande position relaterat till utveckling av Industri 4.0 och användandet av artificiell intelligens i industriell miljö. Det innebär nya kompetenskrav och öppnar upp för ytterligare utvecklingsmöjligheter.
Förutom den traditionella ingenjörskompetensen kommer behoven öka relaterat till integrerade IT-miljöer, programmering, signalbehandling, människa-maskin-interaktion med mera. Det borde vara en arbetsplats som lockar fler och det som måste göras nu är att få upp ungdomars intresse för den utveckling som sker inom tekniken och industrin.
– Svenska industriföretag präglas fortfarande av en stark investeringsvilja där ny teknik och moderna processer går hand i hand med hållbara arbetssätt för att göra morgondagen och inte minst vår livsmiljö lite bättre. Industrin är en framtidsbransch – alla som är intresserade av att göra en bestående skillnad för samhällsutvecklingen kan göra karriär inom industrin, understryker Jan Söderström som avslutning.