Tor 26 maj / År 40 / Nr 1 2022

Klimatanpassning minst lika viktigt som klimatförbättring

Länsstyrelsen i Halland har påbörjat ett omfattande klimatanpassningsarbete som svar på de klimatförändringar som blir alltmer påtagliga. Till skillnad från klimatförbättrande åtgärder, där man vill sänka utsläppsnivåer och genom olika insatser minska det negativa avtrycket på miljön, syftar klimatanpassning till arbete som bidrar till att anpassa samhället till rådande och framtida klimatförändringar som vi inte kan påverka eller förhindra. Frågan är högaktuell, det handlar inte om ett problem som kan komma att drabba oss någon gång i en avlägsen framtid, klimatförändringar märks redan tydligt idag och orsakar stora problem.

Enbart under de senaste fem åren har vi sett ett antal allvarliga stormar på olika håll i världen som förutom att orsaka stora skador på miljö, infrastruktur och egendom också har krävt flertalet människoliv. I Sverige har det framförallt handlat om skador på vägar, ledningar och egendom.
Det accelererande hotet som klimatförändringar bär med sig angår och påverkar oss alla och därför måste vi agera nu för att förhindra eller åtminstone mildra framtida skador så långt det bara går. Länsstyrelsen i Halland har tagit fasta på problemet och arbetar med klimatfrågorna på bred front för att anpassa och stärka Halland mot framtidens oundvikliga klimatförändringar.

Länsstyrelsens uppdrag
Länsstyrelserna fick våren 2009 ett uppdrag som går ut på att samordna och driva klimatanpassningsarbetet i länen. Året därpå anställde Länsstyrelsen i Halland planarkitekt Anna Modigh som klimatanpassningssamordnare med ansvar för arbetet. Med hjälp av fler kompetenser inom Länsstyrelsens organisation lyfts klimatanpassningsfrågorna ur flera perspektiv.
Länsstyrelsens uppgift är bland annat att utveckla och förmedla kunskap om klimatförändringar. Trots att problemet uppmärksammas på flera håll krävs ett omfattande förberedande arbete med att bygga upp den kunskap som krävs för att möta förändringarna.
– Framtidens samhällen måste i vissa fall byggas på andra sätt för att klara de påfrestningar som klimatförändringarna för med sig, samtidigt som det befintliga samhället behöver anpassas till klimatförändringarna. Det är en omfattande uppgift som kräver samarbete. Vi driver ett flertal projekt inom olika riskområden som identifierats i samband med klimatförändringarna och granskar nya detaljplaner och översiktsplaner med hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat, berättar Anna Modigh.

Så påverkas Halland
Länsstyrelsen i Halland har studerat olika riskområden som sammanfattats i tio punkter där de mest påtagliga förändringarna presenteras. De tio prioriterade problemområdena är:

1. Stigande havsnivå och ökat flöde i vattendrag
2. Hotad infrastruktur
3. Städerna hotas av översvämningar och värmeböljor
4. Ökad risk för ras, skred och erosion utmed kuster och vattendrag
5. Hotad dricksvattenförsörjning och VA-system
6. Kulturmiljön påverkas och risken för skador på kulturminnen ökar
7. Minskad biologisk mångfald
8. Ökad ohälsa och dödlighet vid extremväder
9. Stora förändringar inom de areella näringarna
10. Klimatturism och klimatflyktingar

I länet har vissa aktörer börjat angripa frågeställningen rörande anpassning till ett förändrat klimat utifrån var problem uppstått. Länsstyrelsen vill sprida inspiration och kunskap om hur arbetet med klimatanpassning kan bedrivas och visa på vikten av att påbörja planeringen redan idag.

Allt fler engagerar sig
Myndigheter, organisationer och en del företag uppmärksammar det växande hotet och har börjat organisera sig för att möta problemet. Det finns flera exempel på framstående initiativ, bland annat Klimatanpassningsportalen som är resultatet av ett samarbete mellan 13 myndigheter och som drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Portalen är ett stöd för alla som arbetar med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.