Kostnadseffektiva och tidsenliga transporter – helst just-in-time för att kapa lagerkostnader, är inte alltid de mest optimala alternativen ur miljösynpunkt. Det vill Katrineholms kommun tillsammans med ett antal lokala och regionala företag råda bot på genom en gemensam satsning på att utveckla Katrineholms Logistikcentrum.
Med två stambanor som korsar kommunen (södra respektive västra stambanan) har Katrineholm alla förutsättningar för att bli ett av landets mest framstående logistiknav. Närheten till Stockholmsregionen och Mälardalen bidrar också till Katrineholms attraktionskraft som etableringsort för logistiktunga verksamheter. Därför kommer det knappast som en överraskning att en av Sveriges största och mest effektiva kombiterminaler ligger i Katrineholm.
Mer gods på räls
Gröna lösningar som affärsidé är väletablerat inom många branscher. Inom transportsektorn har gröna alternativ tidigare betraktats som olönsamma, men idag talas det mycket om att skapa gröna korridorer. Det omfattar i korthet att få ut det bästa ur varje transportslag. Det är också målet för Katrineholms Logistikcentrum och Katrineholm Rail Port, som driver kombiterminalen.
– Kombiterminalen möjliggör en avlastning för de svenska huvudhamnarna genom att mer gods kan transporteras på räls. Godstågens stora kapacitet avlastar också vägnätet vilket bidrar till en lägre miljöpåverkan med kraftigt reducerade koldioxidutsläpp. Ytterligare en stor fördel med att flytta över mer gods på räls är att säkerheten ökar på vägarna, säger Dot Gade Kulovuori, affärsutvecklare på Katrineholm Logistikcentrum.
För att järnvägen ska vara ett attraktivt alternativ krävs en optimal tidtabell och att tågens fulla kapacitet utnyttjas vid varje körning. Med nya digitala planeringsverktyg och moderna transportalternativ är det fullt möjligt att uppfylla dubbla mål och förena kostadseffektivitet med miljömässigt gångbara lösningar. Det mest miljövänliga alternativet kan till och med vara det mest ekonomiska.
Nya samarbeten
Katrineholms stora logistiksatsning har pågått sedan 2008 men har egentligen bara påbörjats. Det finns stora exploaterbara ytor kring kombiterminalen som med fördel skulle kunna omvandlas till lagerytor i framtiden.
I de stora hamnarna, exempelvis Göteborg, Helsingborg och Ystad, saknas lagerytor. Genom att ta vara på den kapacitet som finns i torrhamnar som Katrineholm kan storhamnen fortsätta sin verksamhet utan dröjsmål.
– Nu pågår diskussioner med svenska nyckelhamnar i syfte att etablera nya samarbeten som ska styra mer gods till Katrineholm, berättar Dot Gade Kulovuori som avslutning.