Efter fem år i Stockholm-Uppsala-regionen växer det nationella resurscentret SciLifeLab och utökar sin infrastruktur till flera andra orter i Sverige. Samtidigt får centret en ny ledning och direktör i Olli Kallioniemi.
Sedan starten 2010 har SciLifeLab hjälpt forskare att genomföra över 6000 projekt varav 2632 genomfördes under 2014. Tack vare finansiering från regeringen betalar forskare som använder infrastrukturen oftast bara för reagens och andra förbrukningsvaror medan konsultation, analyser och tolkning av resultat är gratis. Subventionen i kombination med att SciLifeLab erbjuder expertis och avancerade spjutspetstekniker möjliggör forskning som annars vore svår att genomföra för enskilda forskargrupper.
Centret har också etablerat flera seminarieserier, kurser och mentorsprogram för att utbilda och stödja forskare i hela Sverige.
– Utvecklingen av verksamheten har varit fantastisk, med forskare från hela Sverige och hela life science-fältet, som nu kan få del av de kompetenser och de tekniker som SciLifeLab tillhandahåller, säger Kerstin Lindblad-Toh, Co-director för SciLifeLab.
Goda förutsättningar för samverkan
Centret finns fysiskt vid två noder i Stockholm och Uppsala samt vid anläggningar på flera andra orter i Sverige. Samverkan är grunden för hela SciLifeLab, som drivs av fyra värduniversitet: Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Modellen för centret, med nationella plattformar och en djupgående samverkanskultur, har flera paralleller till forskningsinstitutet Broad Institute i Massachussets.
– Även om det inte går att jämföra SciLifeLab med det större Broad som etablerades tidigare, så finns många gemensamma karaktärsdrag som exempelvis öppenhet, kreativitet och innovationskraft som ger nya samverkansmöjligheter, säger Kerstin Lindblad-Toh, som delar sin tid mellan SciLifeLab och Broad Institute där hon är vetenskapligt ansvarig för ryggradsdjursgenomik.
Idag är över 1200 forskare inom hälsa och miljö knutna till SciLifeLab. Ambitionen är att framöver inkludera ännu fler forskare som kan bidra med sin unika expertis.
Internationellt erkänd forskning
Hälsa och miljö är två prioriterade och viktiga forskningsområden ur nationell synpunkt. SciLifeLab står väl rustat för att bedriva och stödja högklassig och internationellt erkänd forskning inom båda dessa områden.
– De forskningsprojekt som bedrivs vid SciLifeLab har gett upphov till många genombrott inom både grundforskning och klinisk applikation. Vi förväntar oss att se fortsatta resultat med stor betydelse för hälsa, såsom användningen av human genomsekvensering inom precisionsmedicin. Vi ser också fram emot att lansera samarbetsprojekt som främjar miljöforskning, säger Olli Kallioniemi, nytillträdd Director vid SciLifeLab.
För att bredda utbudet av tekniker och kompetens som är tillgängliga för svenska forskare beslutade centrets styrelse nyligen att integrera teknikkompetens vid andra lärosäten runt om i landet. Dessa tekniklaboratorier kommer att erbjuda tekniker och kompetens som kompletterar centrets nuvarande infrastruktur och kommer att integreras i SciLifeLabs befintliga teknikplattformar.
Utöver banbrytande forskningsresultat inom miljö och medicin bidrar SciLifeLab till utvecklingen av nya diagnostikmetoder för sjukdomar och mer individualiserad läkemedelsbehandling. I nära arbete med värduniversitetens innovationskontor utarbetas och genomförs även olika verktyg och former för samverkan mellan akademi och näringsliv.
Om SciLifeLab
SciLifeLab drivs av fyra universitet (Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Uppsalauniversitet) och samarbetar med flera andra svenska lärosäten.
Centret startade sin verksamhet 2010 och har idag en personal och associerade medlemmar på över 1200 personer fördelade vid två noder; Stockholm och Uppsala.
Sedan 2013 är SciLifeLab en nationell resurs som finansieras av statliga medel som ett led i att stärka svensk forskning och innovation.
