Kraftförsörjning är ett av Region Norrbottens fokusområden. Att satsa på hållbara lösningar inom alla områden, med förnybar energi, hållbara byggnadsmaterial och klimatsmarta transporter samt bättre logistiksystem är en hygienfaktor i Norrbotten. Passande nog byggs nu Europas största landbaserade vindpark här.
I skogarna utanför Piteå stadskärna byggs i skrivande stund det som ska bli Europas största vindpark. Projektet inleddes redan 2008 och byggnationen väntas fortgå under många år framöver. Utöver den uppenbara fördelen med enormt mycket förnybar energi från de planerade 1101 verken genererar Markbygdens vindkraftspark även tusentals jobb under byggtiden.
– Att bidra till utvecklingen av Markbygdens vindkraftspark är en av våra viktigaste uppgifter nu och kommer även att vara det under många år till. Norrbotten kan dra nytta av stora glesbefolkade områden i omställningsarbetet, det vill säga omställningen till mer förnybart. Vi ska ha en ledande position inom förnybar energi – i Sverige såväl som i övriga Europa, säger Nils-Olov Lindfors, regionråd i Norrbotten.
Men det är inte bara tillgång till passande områden för exploatering som är avgörande, utan även politikens engagemang i vindkraftens utveckling. Att ha långsiktiga regelverk till exempel. I Norrbotten finns ett gynnsamt klimat för etablering av vindkraft, och det har enligt Nils-Olov Lindfors varit mest avgörande för förverkligandet av Markbygdens vindkraftspark.
Fossilfritt stål nästa milstolpe
Att Norrbotten kommer ta en tätposition när det gäller utveckling av teknik för hållbarhet och förnybar energi är tydligt. Markbygden är ett exempel, men även det som händer inom gruv- och stålindustrin är av globalt intresse när man talar om teknik för att uppnå hållbar utveckling.
LKAB, SSAB och Vattenfall investerar just nu tillsammans med Energimyndigheten 1,4 miljarder kronor i en pilotanläggning för framställning av fossilfritt stål. Det blir världens första för produktion av fossilfri malmbaserad ståltillverkning, där den i mindre skala testade processtekniken i skrivande stund vidareutvecklas för att producera stål med vätgas istället för kol och koks.
– Det blir ett historiskt teknikskifte som kan minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent. Dessutom finns stor global potential att minska koldioxidutsläppen med teknik som genereras inom projektet, upplyser Nils-Olov Lindfors.
Projektet går under namnet Hybrit, som står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology. Det initierades 2016 och målet är att en industriell process i full skala ska vara på plats till 2035.
