Räddningstjänsten Östra Götaland har funnits i fem år och har idag fem kommuner som medlemmar. Förbundets ambition är att växa ytterligare och att öka räddningstjänstens förmåga i medlemskommunerna.
Allt fler kommuner ser fördelarna med att gå samman för att kunna erbjuda invånarna och det lokala näringslivet en bättre räddningstjänst. Ett exempel är Linköpings och Norrköpings kommuner som 2010 tillsammans grundade Räddningstjänsten Östra Götaland.
Vid senaste årsskiftet anslöt sig även Söderköpings, Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner, vilket gör att förbundet nu har fem kommuner som medlemmar.
– Vi vill förstås växa ytterligare och flera kommuner har visat intresse av att vara med, säger förbundsdirektör Håkan Dahm.
Det kan vara olika faktorer som ligger bakom beslutet att gå med. Men ambitionen är den samma – att öka räddningstjänstens förmåga i kommunerna.
Drivkraften är att stärka det olycksförebyggande arbetet och bibehålla en hög beredskap, med syfte att skapa en tryggare miljö där olyckan helst inte inträffar.
En större organisation kan till exempel ha bättre understöd vid utryckningar. Den kan även bygga spetskompetenser inom såväl olycksförebyggande åtgärder, som inom räddningsinsatser.
– Som en organisation måste vi jobba och ställa krav på ett likartat sätt. Det gör att tydligheten ökar, vilket är en fördel för det lokala näringslivet till exempel. På det viset vet det hur vi gör saker och ting och vad det kan förvänta sig.
Skapar en tryggare miljö
Räddningstjänsten Östra Götalands arbete regleras av Lagen om skydd mot olyckor, LSO, samt Lagen om extra ordinära händelser, LEH. Förbundets handlingsprogram omfattar fyra områden: säkrare boende, säkrare trafik, säkrare skola och säkrare fritid.
– Vårt ansvar ser olika ut för olika typer av olyckor. Bränder har vi hela ansvaret för, medan vi är beroende av bra samarbeten med kommuner och andra organisationer kring exempelvis fall- och drunkningsolyckor, berättar Håkan Dahm.
Det han tycker att förbundet kan bli bättre på är samverkan mellan och inom kommunerna.
– Vi vill även bli bättre på att rekrytera deltidsbrandmän, som är ett problem över hela landet. Deltidsbrandmannen ska helst bo och arbeta på orten och dennes arbetsgivare måste kunna avvara hen vid utryckning. Det är inte helt lätt med dagens slimmade organisationer, men för arbetsgivare är det en tillgång för verksamheten att ha en utbildad brandman på plats. Både i förebyggande syfte och om det skulle hända en olycka på arbetsplatsen.
I takt med att samhället förändras uppstår även nya hot och risker. Ett par områden som Håkan Dahm pekar ut är klimatförändringarna som påverkar mycket och teknikutvecklingen, exempelvis nya drivmedel för bilar och solpaneler på byggnader. Suicidhändelser är ett annat område där kraven på beredskap har ökat på senare tid.
– Vi stödjer även våra medlemskommuner med krishantering, avslutar Håkan Dahm.
