Fre 19 aug / År 40 / Nr 3 2022

Svensk sjöfart trotsar utmaningar – men behöver bättre stöd

Den svenska sjöfarten har genomgått drastiska förändringar under de senaste årtiondena. På grund av höga bemanningskostnader, särregler, avgifter och andra beskattningsregler har branschen inte samma förutsättningar som i andra länder. Det är en verklighet som våra svenska rederier brottas med – och trotsar genom att fortsätta leverera en service i världsklass.

För att kunna fortsätta konkurrera på världsmarknaden har de flesta redare emellertid valt att sätta sina fartyg under annan flagg inom EU, en lösning som lett till att det idag knappt finns några svenskflaggade fartyg kvar inom tank- och bulksegmentet.
Faktum är att den svenska flaggans utveckling, i jämförelse med andra sjöfartsnationers, har varit relativt negativ under flera årtionden. Om utvecklingen fortsätter i samma spår som idag finns det risk för att svenska rederier, som ofta har flera decennier eller till och med sekel bakom sig, blir tvungna att lägga hela verksamheten utomlands.
De svåra utmaningarna har hittills gällt främst tank- och bulkrederier, eftersom färjetrafiken i Sverige har en relativt bättre konkurrenssituation. Det skulle därför vara betydligt bättre om man från politikens sida fokuserade på sjöfarten som helhet, och att man börjar se det som en näring istället för en infrastruktur för färjetrafiken, och att man uppmärksammar de rederier som bedriver tank- och bulkverksamhet som en viktig del av det svenska näringslivet.
Ett svagt hopp glimmar förvisso i form av tonnageskatten, men än så länge finns inga konkreta beslut om när eller hur den ska införas eller finansieras och vad det skulle innebära för våra svenska tank- och bulkrederier.

Maria Lind
Redaktör