Traditionella utbildningar är inte anpassade för yrkesverksamma. För det första kräver de ofta att man ska vara på utbildningsorten, även om arbetsplatsen ligger på annan ort. För det andra kan de sakna verklighetsanpassade exempel som sätter kunskapen i sin rätta kontext. Det vill Linnéuniversitetet råda bot på och med modern teknik är det möjligt.
Distansutbildning och e-lärande är inget nytt, på Linnéuniversitetet finns en lång tradition av den här typen av utbildning. Genom att allt mer utbildning likväl som forskning kopplas till verkliga situationer och frågeställningar i samhället kan Linnéuniversitet bidra till att fylla många av de kunskapsglapp som förr eller senare uppstår inom alla branscher.
På Institutionen för informatik blir det extra tydligt eftersom hela verksamheten bygger på ett aktivt utbyte där samspelet mellan teknik och människa studeras för att generera ännu bättre tekniska hjälpmedel och kommunikationslösningar för framtiden.
Forskar och utbildar inom digitala affärer
Professor Darek Haftor leder en forskargrupp som studerar digitala affärer, finansierat av Postnord och Strålfors. Båda är beroende av att ständigt ligga i framkant när det gäller utveckling av nya modeller för effektiv kommunikation, och genom att allt mer finns tillgängligt digitalt kan den här typen av företag nå en ännu större målgrupp.
– Utveckling av nya affärsmodeller där allt mer blir digitalt är huvudspåret. Vi har redan genomfört ett antal workshops tillsammans med anställda vid både Postnord och Strålfors. De får ta del av våra forskningsresultat på ett sätt som gör det möjligt att integrera ny kunskap i verksamheten och det är nog det viktigaste för alla parter, förklarar Darek.
Projektet är ett bra exempel på hur forskning kan integreras i en konkret utbildningsinsats som dessutom är anpassad efter yrkesverksamma.
Designar IT för olika målgrupper
Universitetslektor Linda Askenäs leder forskningsgruppen Heal-IT, som bygger på tvärvetenskapliga samarbeten mellan Linnéuniversitetet, Linköpings universitet samt Högskolan i Jönköping. Studierna finansieras av Kamprads stiftelse och berör patientnära IT-tjänster som förenklar vårdprocessen för patienter som vårdas i hemmet.
– Mycket handlar om att vården ska bli mer personcentrerad och se till den enskildes behov. Målgruppen som vi studerar är över 70 år, många är inte så bekanta med de senaste IT-lösningarna men kan ändå dra nytta av ny teknik om den görs tillgänglig för dem, säger Linda.
Design av nya lösningar som passar olika målgruppers behov är något som återkommer genom alla utbildningar och forskningsprojekt vid Institutionen för informatik. Under våren kommer institutionen att börja söka efter företag som är intresserade eller redan har IT-produkter för äldre i syfte att bygga nya samarbeten.
Teknik anpassas efter människor – inte tvärtom
Informatik kan mycket förenklat beskrivas som en process för hur information används av människor, hur teknik används för att kommunicera och hur system byggs upp för information och kommunikation.
– Oavsett om det handlar om digitala affärer för ökad lönsamhet eller patientnära utveckling av nya IT-lösningar så ska tekniken anpassas efter människors behov, inte tvärtom. Det har vi varit bra på att anamma i våra projekt samt inom all utbildning som vi bedriver, poängterar Anita Mirijamdotter, prefekt vid Institutionen för informatik.
Institutionen erbjuder ca 60 kurser inom det breda området informatik fördelade på tre kandidatutbildningar: informationslogistik vid CIL i Ljungby, interaktionsdesigner i Kalmar och systemvetare i Växjö; samt i en magisterutbildning i informationslogistik och i internationella magister- och masterutbildningar i Information Systems. Många av kurserna bygger på samarbete med företag, i studentprojekt och i gästföreläsningar.
