I Sverige finns kompetens och teknik för att bygga energisnåla bostäder i hållbara material. Ambitionen är hög i nybyggnadsprojekt, här finns alla möjligheter att överträffa högt uppsatta hållbarhetskrav. Den stora utmaningen ligger i det befintliga bostadsbeståndet där det nu är hög tid att rusta upp och förnya. För att möta utmaningen föreslås ett nationellt Renoveringscentrum med helhetsgrepp om energi- och upprustningsfrågor i hållbarhetens tecken.
Regeringen har antagit djärva miljömål där vi bland annat ska halvera energianvändningen i bebyggelsen till 2050. Det är en ambitiös plan, men fullt möjlig om vi kan börja ställa om nu. Och arbetet har redan börjat på många håll i landet. Delegationen för hållbara städer kan rapportera positiva resultat, liksom initiativet Trästad 2012.
Att starta nationella Renoveringscentrum i landet med lokal, regional och nationell nytta kan vara viktiga steg på vägen mot de nationella miljömål som satts upp. Det är viktigt att resurser samordnas och kunskap utbytes med siktet ställt på en långsiktig hållbar utveckling. Umeå universitet är med från början i diskussionen och som en viktig part för projektets utveckling i landet, där initiativet om ett Renoveringscentrum från Lunds universitet också blir viktigt för Umeå utifrån ett nationellt samordningsperspektiv.
Resurskrävande process
Att göra nya byggnader energieffektiva från början är betydligt enklare än att åtgärda befintliga hus. Det är ett mycket omfattande renoveringsarbete vi står inför. Inte minst gäller det fastigheter som ingår i det svenska Miljonprogrammet, omfattande de många flerbostadshus som byggdes mellan 1965 – 1975. Till dessa tillkommer nästan ytterligare en miljon bostäder som också är i behov av upprustning för att bli mer energieffektiva.
– Det behövs en hel del resurser, inte minst kompetensmässigt och innovationsmässigt, om vi ska klara den stora omställning som krävs för att möta energimålen till 2050, konstaterar Christer Johansson, projektledare inom ramarna för Renoveringscentrum vid Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE).
Utöver TFE involveras vid Umeå universitet såväl Arkitekthögskolan, Handelshögskolan, som institutionen för psykologi samt samarbete med nationellt kompetenscentrum för inomhusmiljö.
– Vår plan från universitetet är att tillsammans med näringsliv och samhälle i norra Sverige försöka oss på att identifiera de behov som finns hos målgruppen som är ägare av alla de fastigheter som är i behov av renovering. Vi ser två huvuddelar i ett renoveringscentrum. En del där det gäller att tillgängliggöra och sprida kunskap som redan finns samt en annan del som handlar om att identifiera kunskap och nya innovationer som behöver utvecklas genom avancerad forskning. För att göra mest nytta bör ett Renoveringscentrum vara nära fastighetsägarna så att samarbete, kunskap, information och utbildning blir lätt att nå, säger Christer Johansson.
Kunskap och samarbete
Det krävs mer omfattande investeringar i utbildning och kompetensutveckling med tyngdpunkt på energieffektivisering för att nå hållbarhetsmålen. Akademi, samhälle och näringsliv måste samverka för att möjliggöra ett kunskapsutbyte. Omställningen är så pass stor att alla resurser som kan uppbådas kommer att behövas. Dels krävs mer kunskap, därför föreslås det att ett forsknings- och innovationsprogram utvecklas för att effektivisera våra byggnader.
Det krävs också mer riktade politiska åtgärder som främjar god ekonomi i förbättringsarbetet, inte minst för fastighetsägarna. Renoveringsarbetet måste helt enkelt vara ekonomiskt gångbart och ge ett högre fastighetsvärde, annars faller hela processen.
Umeå blir en part i samverkan
Ett nationellt Renoveringscentrum blir en plattform för samordning av alla tänkbara frågor relaterade till de stora utmaningarna med att energieffektivisera och renovera byggnader. Det gäller att identifiera flaskhalsar, kunskapsluckor samt omsättning av forskningsresultat till realiserbara lösningar för att nå målet. Under början av hösten planeras en workshop där Umeå universitet tillsammans med representanter från offentliga verksamheter och aktörer inom näringslivet börjar med att kartlägga utmaningar och lämpliga åtgärder.
– Vi har för avsikt att skapa en regional plattform bestående av universitetet, fastighetägare och byggföretag samt myndigheter och Umeå kommun. Den plattform som vi håller på att bygga i Umeå är redan idag kopplad till det initiativ som nu parallellt genomförs i Lund där man arbetar med processen om ett renoveringscentrum. För att komma vidare i arbetet krävs gediget samarbete från alla parter, understryker Christer Johansson som avslutning.
Utgåva 2013-3 Energi & Miljö
Dela artikeln
