Medborgare såväl som näringsliv och offentlig verksamhet vinner oerhört mycket på att samarbeta för en starkare, mer konkurrenskraftig och sammanhållen region. Kommuninvånare och företag driver tillsammans med Örnsköldsviks kommun utvecklingsprojektet Världsklass 2015, ett arbete som i stor utsträckning handlar om att vända utmaningar till fördelar och skapa ett mer attraktivt och konkurrenskraftigt Örnsköldsvik.
Världsklass 2015 ska bidra till ett framtida Örnsköldsvik som är innovativt och hållbart, attraktivt och konkurrenskraftigt som etablerings- och boendeort, samt inte minst attraktivt som besöksmål i global konkurrens. Ambitionerna är höga, men Örnsköldsvik har också väl förspänt med välförankrade samarbeten mellan kommun och näringsliv. Dessutom kan kommunen räkna med medborgarnas stöd och engagemang.
– Jag tror att det är den speciella samverkansformen där näringslivsrepresentanter och kommunpolitiker verkar sida vid sida som gör att vi hittills varit mycket framgångsrika i utvecklingsarbetet. Vi har exempelvis lyckats vända den negativa befolkningstrenden och har blivit en inflyttningskommun, säger kommundirektör Bengt Westin.
Gemensam arbetsmarknadsregion
Arbetet inom ramarna för Världsklass 2015 baseras på fem utmaningar som kommunen står inför. Den första utgör ambitionen att skapa en gemensam arbetsmarknadsregion tillsammans med Umeå. Botniabanans tillkomst har knutit ihop regionerna och möjliggör för en betydligt större arbetsmarknad där länsgränsen suddats ut, människor pendlar dagligen till och från Umeå och kringliggande kranskommuner.
– Ett annat steg är att vi söker utveckla fler gemensamma servicelösningar, det kan vara IT-frågor som exempel, för att effektivisera kommunens olika verksamheter, skapa lönsamhet och spara på resurser. Umeå och Örnsköldsvik kompletterar varandra bra både näringslivsmässigt och i form av serviceutbud, så det är en naturlig utveckling att vi också delar på resurser inom kommunförvaltningen, förklarar Bengt Westin.
Tillsammans med Umeå har Örnsköldsvik en mycket diversifierad arbetsmarknad som givetvis öppnar möjligheter för större målgrupper att flytta till regionen.
Ökad attraktionskraft
Den andra utmaningen handlar om att skapa en större attraktionskraft för Örnsköldsvik på en global arena. Här pågår flera olika projekt som syftar till att öka attraktionskraften, bland annat genom rätt kompetens. Introduktionen av arbetsmarknadskunskap i skolan är ett exempel på projekt där man vill medvetandegöra barn och unga om vilka valmöjligheter som finns i regionen. Campusutveckling är ytterligare ett område som kommunen satsar på.
– Vi kartlägger vilka utbildningar som finns och vilka som behövs i framtiden. Musikmakarna är ett utmärkt exempel på en utbildning som inte finns någon annanstans och som fått mycket positivt gensvar. På sikt skulle denna yrkeshögskoleutbildning kunna bana väg för uppbyggnad av ett internationellt musikcentrum här i regionen, menar Bengt Westin.
Projektet ”En skärgård i världsklass” talar lite för sig själv, och handlar inte helt överaskande om att utveckla skärgården och stärka Höga Kusten som varumärke.
Nya hållbara material
Klimat, råvaror och energi utgör den tredje utmaningen, där man givetvis vill skapa så hållbara system som möjligt och fasa ut beroendet av fossila bränslen. Kommunen har exempelvis varit med och byggt upp den nya bioraffinaderiverksamheten i Domsjöområdet, där Processum leder utvecklingen när det gäller framställning av nya material med skogen som resurs. Att utveckla nya användningsområden för träråvara är en viktig nisch för Örnsköldsvik som har gott om skogsråvara och rätt kompetens för att utveckla den.
Förnyelse och innovation
De flesta högutbildade inom regionens arbetskraft kommer från Umeå universitet som har campus i Örnsköldsvik. Kommun, näringsliv och invånare vill naturligtvis ha fler utbildningar förlagda till orten, inte minst inom bristyrken som förskolelärare bland annat.
I projektet Kunskapsnod får kommunalanställda möjligheten att prova på en forskningskarriär och kommunen har idag tre doktorander anställda, två inom skolan och en inom världsarvsförvaltning. Bengt Westin ser satsningen på kommunalanställda doktorander som banbrytande i Sverige, och detta är bara ett exempel bland många gällande utvecklingsarbete med siktet ställt på förnyelse och innovation som utgör den fjärde utmaningen.
Utveckling genom samarbete
Den sista utmaningen handlar om att knyta ihop påsen och sammanlänka de övriga punkterna genom ökad handlingskraft och bättre samverkan.
– Vi ska inte ta det för givet att samarbetet flyter på i all evighet utan viss uppdatering då och då. Vi måste stimulera till samarbete i allt vi gör och våga satsa tillsammans. Först då kan vi bli långsiktigt konkurrenskraftiga, säger Bengt Westin som avslutning.
