Västerås kraftvärmeverk började byggas redan på 1960-talet och har uppgraderats ett antal gånger under årens lopp. Den senaste riktigt stora ombyggnationen gjordes år 2000, och nu är det dags igen. Kraftvärmeverket är ett kombinat som med hjälp av en modern biobränslepanna producerar värme och elkraft samtidigt. Detta ger en nyttjandegrad av det tillförda bränslets energiinnehåll på hela 90 procent. Med den nya pannan samt övriga åtgärder som omfattas av nybyggnationen Block 6 höjs nivån ytterligare.
Västerås kraftvärmeverk är Sveriges största och ett av Europas renaste. Mälarenergi, Västerås kommunala energibolag, har arbetat mycket målinriktat och intensivt för att Västerås tätort med intilliggande samhällen ska värmas upp energieffektivt och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Man var tidigt ute med investeringar i reningsteknik och nu görs Mälarenergis största investering med byggnation av ett nytt block med ny panna, turbin, rökgasrening och tillhörande bränsleberedning för eldning av i första hand avfallsbränslen. Anläggningen kallas Block 6 och kommer att stå för en betydande del av kraftvärmeverkets basproduktion.
Genial lösning
Biobränslen, inkl. torv, står idag för ca 85 procent av Västerås kraftvärmeverks totala bränsleförbrukning. Med den nya pannan kommer andelen att öka ännu mer, investeringen innebär att Västerås tar ytterligare ett steg bort från oljeberoendet.
Kraftvärmeverket, som ska stå färdigt andra halvåret 2014, kompletteras med en bränsleberedningsanläggning som kan ta emot avfallsbränsle. Man tar på så vis vara på resurser som annars skulle gå till spillo eftersom de inte kan återvinnas till nya produkter. Energiåtervinning genom förbränning följer EU:s direktiv om avfallstrappan. Att omvandla avfall till energi är genialt, och en strategi som löser mer än en utmaning då man dels adresserar energifrågan och dels ser över utmaningar med ökade avfallsmängder.
Föredöme för andra kommuner
Västerås bidrar genom byggnationen av Block 6 till en hållbar utveckling ur nationellt perspektiv och fler kommuner är på gång med liknande investeringsprojekt. Västerås var också först i landet med att leverera fjärrkyla, redan 1992 anslöts den första fastigheten för att ta emot fjärrkyla och idag är nätet välutbyggt med ett 40-tal anslutna fastigheter.
Fjärrkylan produceras till stor del av spillvärme och under vintern används sjövatten från Mälaren – även här föregår Mälarenergi med gott exempel som fler aktörer i andra kommuner eftersträvar.
